- Project Runeberg -  Qvinnans historia /
93

(1867) [MARC] Author: Ernest Legouvé
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PÖBÄLDEARNES SAMTYCKE. 93

Om man icke betraktar annat än yttre fakta, är en
granskning häraf nästan omöjlig. Bruden underskrifver
sjelf giftermålskontraktet; presten vid altaret, mären å
embetsrummet gifva icke helgd åt föreningen förr än hon
sagt: »Jag samtycker», och ett nej från hennes läppar
skulle med ens göra ett slut på alla de förberedande
underhandlingarnas fullbordande. Lagen har således härvidlag
gjort hvad den kunnat göra. Är det äfven så med
sederna? För att få reda härpå måste vi intränga djupare
och ej blott fästa oss vid den skenbara verkligheten.
Verkligheten är, så att säga, oftast icke mer än hälften
af sanningen, många hjertats nej kunna dölja sig bakom
den unga flickans formella samtycke, bakom hennes
muntliga ja. Låtom oss derför lyfta på den så ofta bedrägliga
slöja som inhöljer hvad som sker, låtom oss skåda in i
själarna och göra oss den frågan om giftermålets
afslutande står i samband med den lagliga makt som den unga
flickan bör ega öfver sig sjelf.

Hvad menas väl i våra dagar med giftermål?
Föreningen af tvenne fria väsenden, ingående ett förbund för
att ömsesidigt fullkomnas genom kärlek.

Denna definition låter oss förmoda tvenne viljors fria
medverkan, först och främst den unga flickans egen. Sedan,
enär man kan befara att ungdomens och lidelsernas
bländ-verk kunna aflägsna hennes sinne från den äktenskapliga
föreningens egentliga mål, bör, vid sidan af hennes fria
makt finnas en annan, en relativ, men helig makt, inskränkt
till rättigheten att upplysa och, öfvervaka, men stark i all
den myndighet förnuftet och ömheten gifva: denna makt
är föräldrarnes.

Dessa makter verka med olika medel och på olika
punkter. Den ena makten, dottrens, tager synnerligast
det närvarande i öfvervägande, den andr> makten,
föräldrarnes, framtiden.

Tycke eller instinktmessig motvilja äro den första
maktens drifkrafter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:46:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvinhist/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free