Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110 DOTTREN.
*
finger, gåfvo den egentliga helgden åt denna förbindelse;
men denna handpenning var mindre afsedd att göra den
öfvergifna skadeslös än att straffa den brottslige. Folken
sågo häruti utom den emot fästmön begångna personliga
skymfen äfven en mened att bestraffa och ett offentligt
moraliskt brott att hämnas. Detta ledde till och med
till kroppsstraff. Förbindelsens laga kraft var så strängt
gällande att ingenting annat fick antagas såsom giltigt
skäl för brytande af en förlofning än ett så ohjelpligt
kroppslyte som förlusten af en lem, eller en så förfärlig
sjukdom som spetälskan, en offentlig vanära, såsom t. ex.
fästmöns osedlighet, eller trenne års bortovaro. Utom
dessa, såsom lagligen erkända skäl för en brytning,
straffades på det strängaste hvar och en som gjorde sig
förvunnen till löftesbrott mot denna heliga uppgörelse. Hos
alla gällde det i första rummet handpenningens förlust;
hos några barbariska stammar tillkom ansenlig plikt; hos
andra åter dömdes löftesbrytåren att uppfylla löftet; i
Bourgogne dömdes menedaren till döden. En enka som
rådde fritt öfver sin hand och sin egendom förlofvade sig
med Frédégésile. Gråfvorna framburos till henne, men
derpå bryter Frédégésile plötsligt den ingångna
förbindelsen, utan att kunna förebara annat skäl än sitt tycke
för en annan med hvilken han genast derefter förlofvar
sig. »Må dessa brottslingar», säger Gondebaud, »capitis
amissione plectantur, blifva straffade medelst
halshuggning.»
Kyrkan stadfästade ett förlängande af trolofningen
äfven sedan den var uppslagen, genom att upprätta ett
slags slägtskap emellan de före detta trolofvade, hvilket
sedermera egde kraft och verkan i likhet med blodsband.
Att gifta sig med brödren eller fadren till den, med
hvilken man varit förlofvad, var detsamma som att begå
blodskam; sålunda förenade makar drabbades af kyrkans bann,
deras barn egde ingen laglig rätt *). Vi måste tillstå att,
J) Summa Hostiensis, lib. p. 285, 286.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 15:46:52 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/qvinhist/0114.html