Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
DOTTREN.
till och med månaders tid hade han icke rättighet att
besöka sin hustru annorlunda än i smyg, förstulet, då hon ville
förhjelpa honom dertill; blygsamheten och återhållsamheten
syntes Lykurgos vara kärlekens verkliga och bästa
skyddsvakter.» Så bjöd den spartanska lagen, och denna
stränghet i ömheten, denna hemlighetsfullhet i den högtidliga
stunden behaga mig tusenfallt mer än de vidriga,
upprörande tillställningar som råda vid våra
bröllopshögtidligheter. Finnes väl ett mera barbariskt skådespel än det
vi gifva namn af bröllopp? Är det icke att stå och skyllra
vid ett slags skampåle, att föras på utställning? Man
ser en ung flicka, omhvärfd af ett tjugutal unga män,
hvilka alla ’nyfiket granska henne, spionera på hennes
småleende, tolka hennes tystnad, svärta hennes renhet
genom sina lättsinniga förmodanden eller såra henne genom
sitt otidiga skämt; natten stundar, och följd af alla dessa
mäns blickar inträder hon i brudgemaket, under det att
de stanna qvar i rummet utanför, följande med tankarna
hvad som derinne föregår. Derpå utkommer brudens moder
från brudkammaren, och den unga flickan, som måhända
ännu knappast hört sig tilltalas med ett kärlekens ord,
som för åtta dagar sedan ännu icke hade tryckt sin
brudgums hand, ser sig nu helt och hållet öfverlemnad i denne
mans våld, hvars råa häftighet mången gång inom en
sekund våldför hela hennes lefnads lycka! Att tänka sig
en ung flicka, darrande, fin och spenslig, nervretlig, nästan
direkte från barnkammarn, öfverlåten åt en man, den hon
knappast känner? Inser man då icke hvilken bild af
kärleken som skall inprägla sig i hennes sinne? Det finnes
mången som detta barbariska besittningstagande ingifvit
en sådan fasa, att de för hela sitt lif drabbats med
obotliga sjukdomar; de finnas äfven hvilka genom detta enda
minne kännt sig för alltid så främmande för mannen, att han
för hustrun endast blifvit ett föremål för motvilja. Är
det i den bildade verlden som en ung man på detta sätt
skall närma sig den unga qvinna han söker att behaga?
Är det på så sätt han skall söka ingifva henne kärlek?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
