Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122 ÄLSKARINNAN.
ny religion, en ny omskapning af verlden, för att de
moderna nationerna skulle kunna känna och framställa
kärleken såsom en välgerning.
Dante är den förste som framhåller för oss detta
gudomliga ideal. Den frestande Eva, den fördömda Nemesis
äro båda försvunna; i deras ställe se vi Beatrice, det vill
säga qvinnan såsom den räddande engeln, älskarinnan.
Låtom oss en stund dröja inför denna stora skapelse,
ty såväl som Platon har Dante skapat en idealisk kärlek
som man borde benämna den dante’ska, liksom man
nämner den förra den platoniska. Hvad framställer väl för
oss den Gudomliga Komedjen? En syndare räddad genom
sin kärlek, en lättsinnig lefnad renad genom ett minne.
Dante var knappast öfver ynglingaåldern då Beatrice, som
han älskade, beröfvades honom l): länge förmådde denna
hans rena kärlek och minnet deraf afvända från den
själ den uppfyllde hvarje lägre lidelse. Omsider får likväl
sinnenas väldiga berusning makt med honom, och Alighieri
störtas från den ena utsväfningen till den andra; men i
midten af sin lefnadsbana (nel mezzo commin del vita)
känner han sig, liksom den helige Augustinus, fattad af
afsmak för denna orena tillvaro och för honom framträder
ånyo, liksom en mild stjerna lysande hans stig, minnet af
hans första kärlek: Beatrice, som från himlens regioner
följer hans steg, som läser i hans själ och uppgör planen
för hans räddning... Genom hvilka medel?... (tanken
är djupsinnig och hänförande)... genom hans eget snille,
genom poesien. Nedstigen från himlens högsta regioner,
beger hon sig till hedningarnes vistelseort i afgrunden för
att der besöka Virgilius: »Du sköna ande från Mantua»,
säger hon till honoml), »min vän står så förvillad på
lifvets ökenstrand, att han nästan tyckes förlorad; jag
fruktar att jag allt för länge dröjt att lemna min
himmelska tron, för att skynda till hans bistånd; gå derför
’) I La vita Nuova igenfinner man skildringen af denna hänförande
kärlek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
