Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
MAKAN.
bestraffar lagen det omåttliga slöseriet? Genom att
undandraga slösaren förvaltningen af sin förmögenhet. Huru
kan lagen hålla oduglingen inom tyglarna? Genom att
fråntaga honom rättigheten att sjelf förvalta sin egendom.
Att icke längre ega besittningsrätt, det vill säga att fritt
kunna bestämma öfver användandet af sin förmögenhet,
är detsamma som att anses borgerligen och moraliskt död
för verlden; att sjelf få råda öfver sin egendom, det är
deremot förmåga att nyttja den, att gifva, att bistå, att
handla, det är med ett ord att lefva! Frågorna rörande
grannlagenhet och personlig värdighet måste således stå i
nära samband med egendomsfrågan, och att åt mannen
öfverlemna hustruns hela förmögenhet, det är alldeles
detsamma som att dömma henne till en beständig moralisk
minderårighet, det är detsamma som att göra mannen till
en enväldig herrskare öfver hustruns handlingar, ja nästan
öfver hennes själ.
Sedan vi nu uppställt dessa slutsatser, vilja vi öfvergå
till granskning af hvad föregående tiders lagstiftare gjort
för hustrun i fråga om egendomen och hvad vår lag
derom innehåller.
Tack vare sitt egna samhällsskick och sin uppkomst,
framställer Rom för oss ett egendomligt exempel på qvinlig
emancipation. I Rom egde verkligen rum tvenne slags
giftermål ’), mycket olika hvarandra, men hvar för sig
’) Hvilka voro väl ursprungligen de romerska, hustrurna ? Sabinernas
döttrar, d. v. s. civiliserade qvinnor, röfvade af barbarerna, och dessa
barbarer beundrade i sina sig öfverlägsna hustrur varelser, (se Plutarkos,
Romulus lefnad). De, och endast de, voro medierskorna emellan de båda
folken. De hade förstått afväpna sina bröders och fäders hämnd, genom
att införa dem i sina nya boningar och genom att visa dem att de der
voro herrskarinnor {Plutarkos, Romulus lefnad). Hanarne gjorde bot för
sitt brott genom den vördnad de visade hustrun; de hade röfvat dessa
qvinnor, såsom grekerna hade från trojanerna röfvat deras P allasbilder, för
att tillbedja dem. Också var de nya makarnes samhällsställning dem
betryggad genom en högtidlig traktat, åvägabragt af Romulus sjelf {Plutarkos,
Romulus lefnad). Romarne förbundo sig {Dionysios från Halikarnassos, bok. II.)
att aldrig tvinga sina hustrur att laga maten för hushållet, icke heller att vrida
ikring qvarnen för grynmälden. Den enda husliga syssla mannen hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>