Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MANNENS EGANDERÄTT TILL HUSTRUNS FÖRMÖGENHET. 149
skötas de flesta modemagasiner, om icke af fruntimmer?
Genom hvilkas medverkan uppehållas en mängd
uppfostringsanstalter, arrendegårdar, och ofta till och med
fabriker, om icke genom qvinnor? Och likafullt vägrar lagen att
tillerkänna hustrun det förutseende som vet att förvärfva
och bibehålla, de förnuftsbegrepp som veta att ordna, ända
till den moderliga ömhet som förstår att hushålla med
medlen och använda dem till det nyttigaste, och
giftermålsbalken blir ett uttryck af denna föraktfulla fras: Den
förnuftigaste qvinna kan aldrig anses komma i besittning
af så mycket praktiska insigter som en fjortonårig gosse.
Vår lag lyder sålunda.
Lagstiftaren stadfästar såsom regel för äktenskapet
gemensam eganderätt: men i denna stadga inbegripes att
mannen icke allenast skall råda öfver all den gemensamma
egendomen, utan äfven ega full makt att styra och ställa
med hustruns enskilda fastigheter 1). Skall ett kontrakt
uppgöras är det blott han som eger rätt att underteckna
det. Kan man tänka sig en qvinna som eger nog insigt i
affärer för att förstå att uppgöra ett arrendekontrakt?
År hennes man frånvarande kan hon icke afyttra något
af den gemensamma egendomen, icke ens för sina barns
framtida utkomst, utan särskildt beviljande af de lagliga
myndigheterna. Huru skulle en qvinna kunna vara skicklig
nog att afsluta ett köp? Tillförsäkrar väl
paraphernal-stadgan henne rättigheten att sjelf bestämma öfver sin
egendom? Klafbunden ända in i sitt oberoende, kan hon
icke foryttra ens det ringaste utan mannens medgifvande 2).
Frestas man icke, då man skärskådar en sådan lag, att
tro det männen äro syndfria varelser, hvilka aldrig göra
skulder, och att qvinnans händer äro såsom brännande
kol, hvaruti, liksom i en smältugn, penningar, hus och
jordagods förtäras? Lagstiftarne hafva gått ända derhän
att de inskrifvit i lagboken denna förordning 3): »En man
’) Gode civil, art. 1425, 1427 o. s. v.
2) Id., art. 1476.
3) Id., art. 223.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
