- Project Runeberg -  Qvinnans historia /
181

(1867) [MARC] Author: Ernest Legouvé
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÄKTENSKAPSBEOTTET.

181

hennes vekare hjerta, allt bidrager att lättare öfverlemna
henne i en annans våld.

Efter som man merändels anser kärlek öfverflödig i
äktenskap, och eftersom våra seder finna skäligt att en
ung adertonårig flicka, liflig och själfull, icke söker hos
den hon skall gifta sig med annat än lugna och faderliga
känslor, må man icke förvåna sig öfver att hustrun
glömmer sig och blir felande när hon en dag hör lidelsens
språk från en ung mans läppar! Tyvärr, händer det ofta
att sjelfva tanken på att öfverlemna sig åt förderfvet
verkar på henne såsom en sällsam lockelse! Vi veta icke,
eller snarare vi veta alltför väl hvilken underlig frestelse
som för en hängifven natur ligger fördold i den tanke,
som man skulle tro borde hålla henne tillbaka: Jag är
förlorad om jag ger vika! Sådan kan en qvinna vara att
hon faller, derför att falla är att uppoffra sig! Jag vet
ingen gift man som skulle kunna frambära en sådan
ursäkt. Hvad förmår väl den gifta mannen att begå
äktenskapsbrott? Är det hans oerfarenhet med verlden? Han
är vid tillräckligt mogen ålder för att veta hvad han gör.
Är det lidelsen som hänför honom? Han har alltför
mycket älskat för att hans hjerta ännu kan vara så
brinnande. Nej, hvad som drager de flesta bland dem in på
lastens bana, det är den medvetna tron på att det ingen
skuld ligger i deras felsteg. Ibland tio medelålders män
som säga åt en qvinna: »Jag älskar er», finnes det måhända
knappt en enda som verkligt älskar. Visserligen bedrager
äfven qvinnan, vi veta det; men hon bedrager för att
dölja de känslor hon erfar, mannen åter för att lägga i
dagen känslor som han icke erfar! Jag ingår ej vidare i
detta ämne. Gifve Gud att den parallel, jag här sökt
uppdraga, icke må synas såsom ett rättfärdigande för den
brottsliga qvinnan; men Jesu Kristi efterdöme bevisar oss
att då man befinner sig ansigte mot ansigte’ med tvenne
brottslingar, af hvilka den ena är frikänd och den andra
dömd, harmen öfver den enas strafflöshet lätt hos oss
öfvergår till ett slags medlidande för den andra. Sålunda,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:46:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvinhist/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free