Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
MAKAN.
den kärlek, hon i ungdomen hyst för honom, ännu varade,
och hon visade honom derför så stor artighet som möjligt.
»Monseigneur Bayard, min vän», sade hon till honom, »ni
har blifvit uppfödd i Savoyen, och det skulle vara en stor
skam, om ni icke skulle göra er här lika känd som ni är
det i Frankrike och Italien, der er ryktbarhet är så stor.»
Den stackars adelsmannen svarade henne: »Min fru, säg
mig då hvad ni fordrar af mig att jag må göra.» »Det tyckes
mig, monseigneur Bayard (må jag blott icke alltför mycket
falla er besvärlig), att ni borde hedra er med att anställa
ett tornerspel i denna stad.» — »Det skall ske, såsom ni
önskar, min fru. Ni är den dam, som först här i verlden
har till sin tjenst förbundit mitt hjerta. Jag är fullt
öfvertygad om att jag aldrig skall hafva att vänta af eder
annat än vänliga ord och ett trofast handslag *), ty att af
er begära annat, vore säkerligen förlorad möda, och jag
vill vid min själs salighet tillägga, att jag hellre skulle
vilja dö, än draga vanära öfver eder. Jag ber eder blott
att gifva mig en af edra armringar.» Hon gjorde så.
Följande dagen förkunnades medelst trumpetstötar i alla
kringliggande städer, att riddaren Bayard i Carignan skulle
öppna ett stort tornerspel, der priset vore en armring,
tillhörande hans hjertas dam, samt att vid denna armring
vore fästad en rubin, värderad till hundra dukater. Hvem
blef segervinnaren? Det gissar man lätt. Efter tornerspelet
kommo de båda pris domarne, den ena af dem var riddaren
Fluxas, för att öfverlemna åt Bayard hans segerpris.
Rodnande af blygsamhet vägrade han att emottaga det, i det
han sade: »Denna heder tillskrifves mig med orätt och
utan skäl. Om jag utfört någon bragd, är det endast fru
de Fluxas förtjenst, hennes, som lånat mig sin armring.
Priset tillkommer således endast henne.» Seigneur de Fluxas,
som kände den gode riddar ns stora ädelhet, fattades
härvid icke af någon svartsjuka; han gick fram till sin
hustru, åtföljd af herr de Grammont, och båda framburo
’) Detta uttryck är lånadt från vasallformuläret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
