Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
MODREN.
skilda moderliga företrädesrättigheter. Blifven moder, var
hon utan makt såsom moder; men de bojor, hvarmed hon,
såsom maka och qvinna, var kedjad, lossades och nästan
bortföllo.
Om en gift qvinna i Indien framfödde barn till
verlden, fick hon antaga titeln Djajaté, den som pånyttfödes
emedan hennes man pånyttföddes genom henne, och vid
denna titel var fästad företrädesrättigheten att vaka öfver
offerelden, att utdela almosor och att emottaga husets gäster,
ett mycket afundadt hedersembete hos österländningen.
Dja-jatén kunde icke utan giltig orsak förskjutas af mannen
och först efter fullt tilländalupna tolf år, om hon endast
framfödt flickor, men aldrig om hon egde söner ’).
Vi hafva i Eachels utomordentliga beteende sett
hvilken oerhördt vigtig och för hustrun afgörande roll
moderligheten spelade hos judarne. Den var icke allenast
hustruns tröst, den utgjorde hennes stolthet; den var
hennes stöd. Hanna, El-Kanas 2) hustru, är ofruktsam, hon
gråter och vågar icke närma sig Herrans tempel; hennes
högmodiga och fruktsamma rival, Peninna, mannens andra
hustru, förödmjukade henne och öfverhopade henne
ständigt med bitande stickord. Hanna kunde ingenting svara
härpå: hon var ofruktsam. Då El-Kana en dag offrade
Herranom, gaf han sin hustru Peninna och alla hennes
söner och döttrar flera stycken af hostian, men Hanna gaf
han blott ett litet stycke, ty Herran hade igenlyckt hennes
lif. Men Hanna vågade icke ens smaka detta stycke, ty
hon var full med hjertats bedröfvelse, och hon bad till
Herran och gret och gjorde ett löfte och sade: »Herre
Zebaoth, om du ville se till din tjenarinnas jemmer, och
tänka på mig och icke förgäta din tjenarinna, utan gifva
din tjenarinna en son, så vill jag gifva honom Herranom,
och ingen rakoknif skall komma på hans hufvud.»
Knäböjd vid den Eviges tron och dränkt i tårar, var hon
så utom sig af smärta, att öfverstepresten menade att
’) Digest of Hindu larn, t. II. — Manus lagar.
a) Samuel, första bok 1 kap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
