Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENKOSTÅNDET. 297
innehade och alla dem hon skulle komma att erhålla l),
hvaraf följer att hvarje moder som gifte om sig utan sonens
samtycke kunde utplundras och af honom göras arflös. Om
en enkas söner voro ännu helt små, tillhörde de henne
derför icke mera. »Hvem tillkommer)), säger enfaldeligen
Normandiets Iag,» förmynderskapet öfver den faderlöse?
Modren? Nej, ty hon skulle kanske gifta om sig och få
barn, hvilka, för att komma åt arfvet, skulle dräpa sin
broder från första giftet. Hvem skall då utnämnas till
hans förmyndare. Länsherren, emedan han skall säkert
älska honom oegennyttigt, af ren kärlek, och derför troget
vakta hans egodelar2).»
Bättre kunde visserligen aldrig egodelar vaktas, ty hån
vaktade dem ofta så väl att de aldrig kommo i egarens
händer.
Men om enkan endast hade döttrar, hade hon väl
åtminstone då rättighet att bortgifta dem? Nej. Så snart den
faderlösa flickan uppnått giftvuxen ålder, infann sig
länsherren och sade åt modren: »Ni måste lemna mig
säkerhet, borgen i reda penningar, för att ni icke utan mitt
samtycke bortgifter or dotter3). Om modren hade gjort
val af en man, som älskade dottren och som af henne var
älskad tillbaka, kunde det ofta hända att länsherren sade:
»Jag vägrar mitt samtycke till detta giftermål, ty jag har
en mycket rikare man åt er dotter». Ibland kunde det
till och med hända att konungen blandade sig i
saken, åtskilde mor och dotter från hvarandra, anförtrodde
den faderlösa åt en person efter sitt val och bortgifte
henne helt och hållet efter sitt godtycke och
bemyndigande 4).
’) »Si libera femina sine voluntate tutoris cuilibet nupserit, perdat
omnem, substantiam quam habuit vel babere debuit.» (Thuringerlagen, X § 3).
2) Laboulaye, Historie de la succession des femmes, liv. IV, p. 250.
Detta är hvad man benämde: Väktare som blott har nyttjande rätt till något»
3) Ludvig den heliges lagar, p. G3.
4) Le nouveau style de la chancellerie en France, p. 553.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
