- Project Runeberg -  Qvinnans historia /
324

(1867) [MARC] Author: Ernest Legouvé
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

324

QVINNAN.

Inom den dramatiska konsten ges icke en tragedi,
icke en namnkunnig vorden komedi, som utgått från en
qvinnas penna!

Inom den episka poesien samma fenomen, och
historien räknar icke heller bland sina tecknare hvarken en
qvinlig Tacitus eller Thycydides.

Huru kunna förklara allt detta?

Genom det bristande i den qvinliga uppfostran?
Visserligen, deruti hafva vi att söka en af de orsaker som
vållat dessa missförhållanden, men den är icke den enda,
den är måhända icke ens den förnämsta. Musiken, till
exempel, intager väl ett vida större utrymme i qvinnans
lif än i vårt; den dramatiska diktens bana är lika öppen
för skådespelerskan som för skådespelaren, och likväl har
hvarken det trägna studiet af stora musikverk eller den
beständiga beröringen med publiken, en beröring som
skapade en Moliére, en Shakspeare och en Lesage, förmått
skänka qvinnan dramatiskt eller musikaliskt snille.

Man måste således söka denna gåtas lösning annorstädes,
i de ifrågavarande konstslagens och qvinnans innersta natur.

Hvarpå grundar sig det dramatiska snillet? — Jag
säger snille, och icke talang. — Icke allenast på kännedom
af individen, utan på menniskokännedom i den mest
omfattande betydelse. Racine har förklarat det vara ett högre
förnuft. Det vill med ett ord säga, att hvarken qvickhet,
finhet, vanlig menniskokännedom eller skarp blick för det
löjliga äro tillfyllest att bilda det dramatiska snillet, utan det
måste ega till grundval en högre, mäktigare skapande
förmåga. Snillet representerar inom inbillningens område
detsamma, som den syntetiska förmågan inom filosofien.

Hvad är det som utgör historieskrifvarens
öfverlägsenhet? Kunskapen om de stora politiska eller sociala
rörelserna, det filosofiska begreppet om menniskosj alens
allmänna lagar, förmågan att bedöma massornas lidelser och
instinkter; med ett ord, gåfvan att kunna slita sig lös från
sin tid, från sitt land, samt att med hela sin själ kunna
in-förlifva sig med andra nationer, utan att likväl upphöra att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:46:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvinhist/0328.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free