Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346
QVINNAN.
handlingar af matförråder på torgen; de ombesörja sjelfva
dessa bestyr.
Detta sällsamma faktum öppnar för oss en ny
synkrets. Det ligger tydligen i denna inkräktning hvarken
förakt eller afund, det härleder sig endast från en öm
sorgfällighet. Det system som utesluter qvinnan från
yrkesbanan kan således utgå från en känsla som har ingenting
gemensamt hvarken med despotism eller ärelystnad. Låtom
oss egna några ögonblicks undersökning åt denna känsla.
Hvarje individ, hvars tanke idealiserar qvinnans bild,
synnerligen skalden, sätter henne utom beröringen med det
materiela lifvet. Älskarinna, jungfru, engel, ung och skön
qvinna, alla dessa olika uppfattningssätt öfverensstämma uti
att framställa qvinnan såsom en varelse som knappast
vidrör jorden med spetsen af sina vingar. Hennes fötter trampa
icke marken, hennes händer arbeta icke, och denna
overksamhet, som man gör henne till en lag, är blott en
hyllning åt hennes hjertas älsklighet och ett omhuldande af
hennes svaga kroppsbyggnad. Endast de vilda folkslagen
och de fattigaste, råaste bönderna hafva dömt qvinnan till
det tunga jordarbetet. Bland de civiliserade klasserna
gäller sjelfva makan, huru allvarligt hennes kall än är
i sin mest upphöjda betydelse, för en varelse som bör
skyddas för alla det yttre lifvets obehag, och som bör
gömmas i skuggan af den husliga härden. Hvad fordrar
man då i och med detsamma som man fordrar
yrkesbanan öppnad för qvinnan, hvad fordrar man då om icke
att lösrycka vingarna från engeln, att utsätta henne för
det grofva stoftets beröring, att låta jungfrun nedstiga
från sin upphöjda fotställning, för att blifva ett föremål
för hopens blickar, att pålägga qvinnan lifvets mödor,
att inblanda hustrun i verklighetens hårda strider, och
såmedelst beröfva den ena hennes medfödda behag, den
andra hennes oskuldsfulla renhet, alla det förtrollande
ideal af blygsamhet och jungfrulighet, som Gud tyckes
hafva gjort till en uteslutande egenskap, liksom till en
prydnad för qvinnan! Till exempel, medför icke qvinnans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
