- Project Runeberg -  Qvinnans historia /
358

(1867) [MARC] Author: Ernest Legouvé
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

358 QVINNAN.

qvinnor; ty är det icke ett hån mot all blygsamhet, att
qvinnan i följd af sin okunnighet tvingas att blotta sina
och sina medsystrars hemligaste lidanden för den manliga
inqvisitionen *)?

Tvenne kall äro likväl qvinnan tillerkända:

Den litterära banan.

Undervisningskallet.

Hvad den första beträffar, är framgången ojäfvig, och
den återstod af löjlighet som ännu kan vara fästad vid
benämningen författarinna skall falla för deras förtjenst
som med heder innehafva eller som skola komma att bära
denna titel. Men för att besegra hvad som kan ha sken
af billighet i denna fördom, bör en författarinna strängt
begränsa användandet af sin talang, och isynnerhet vara
mån om att bemäktiga sig det område inom litteraturen
som männen försummat. Vi vänta ännu på en hel serie af
arbeten, bestämda att bilda grundvalen för det allmänna
samvetet, arbeten rörande sedlighet och uppfostran och hvilka,
om de härflöte från en qvinlig penna, icke kunde annat än
antaga den öfvertygande och rörande ton som måste
inverka på sederna. Det felas inom vår litteratur en
Fenelons efterträdare, emedan qvinnan varit utestängd från hans
kall. Hvem kan bättre än qvinnan intränga uti och
beskrifva barndomens ljufva mysterier? Hvem kan mera
lärorikt skildra familj elifvets behag, i poetiska hymner, i
romantiska framställningar? Hvem kan bättre måla alla

’) Vår önskan börjar att blifva bönhörd. Sedan denna bok skrefs,
bäfva flera fruntimmer fått doktorsgraden inom medicinska fakulteten. En
ganska intresseväckande notis, offentliggjord den 15 mars 1860 i Revue
éuropéenne, omnämner en miss Elisabeth Blackwell, som, efter genomgången
examen, fått tillstånd att inom England utöfva läkarekallet. Miss Blackwell
har gjort sina studier i Frankrike, hos en af våra utmärktaste professorer
i barnförlossningskonsten, herr doktor Blot. Tidningen le Globe omnämner
likaledes i ett nummer för den 4 sistlidne april Elisabeth Garrelt såsom
utnämnd till doktor. Exemplen äro visserligen sällsynta; men det är på
så sätt fördomarna skola kullstörta. Om man också kan säga, ingen regel
utan undantag, kan man äfven säga att undantagen äro början till en
regel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:46:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvinhist/0362.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free