Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
QVINNAN OCH YRKESUNDERVISNINGEN. 363
man lät måla hennes porträtt ville hermes skyddslingar
att hon skulle föreställas sittande vid sitt fönster, med
ögonen riktade mot en trädgård, uppfylld med bikupor
och att nedanför taflan skulle skrifvas: Visen (mére d’abeilles).
Detta namn säger tillräckligt. Visen ellr bidrottningen,
de arbetandes skyddarinna. Verkar icke kontrasten af ett
så fridsamt och väl användt lif mot den heliga Theresas
våldsamma och smärtfulla sjelf plågeri såsom en slägtets
välgörande pånyttfödelse? Och uppenbarar icke detta lif
i sin mildhet och renhet arbetets välsignelse för qvinnan?
Snart nog, som det alltid sker med alla stiftelser hvilka
grunda sig på framtiden, tog Ursulinerstiftelsen en sådan
oerhörd utveckling att dylika anstalter tillkommo i massa.
Mademoiselle de Sainte-Beuve hade grundat den första
anstalten år 1594; redan år 1668 räknade Frankrike
trehundratio uppfostringskloster för unga flickor; alla
hade de likväl endast genom svåra strider och segrar
kommit till stånd, och tusende bevis på oemotståndlig kallelse
och brinnande nit vore härvid att anföra.
I Clermont1) funnos trenne fattiga tjenstffickor, hvilka
som det tyckes kunde haft nog med bekymret för egen
utkomst, men som likafullt kände sig fattade af begäret
att inrätta en uppfostringsanstalt för unga flickor. Ett
hinder reste sig mäktigt mot denna deras önskan: de kunde
sjelfva hvarken läsa eller skrifva. Det var likväl icke för dem
ett hinder tillräckligt nog att stäfja deras lust; af tvenne
skolgossar om tolf års ålder lärde de sig de första
grunderna, och aderton månader derefter betäckte de med sina
sammanlagda sparpenningar omkostnaderna för
anläggandet af det första Ursulinerklostret i Clermont. I Dijon
var stiftarinnan en fröken Fransiska de Saintonge, dotter
till en rådsherre i parlamentet, och berättelsen om hennes
lidanden skulle kunna fylla en hel bok. För det första
kunde hon icke erhålla sin faders samtycke till sitt
företag förr än han rådfört sig med fyra lärda män och
l) Chronique des Ursulines, t. I, fondation de Clermont.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
