- Project Runeberg -  En qvinnas ed /
41

(1867) [MARC] Author: Ellen Wood
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Fallet från klippan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

41

Han menade silkesbandet som var fästadt vid hans
stol. Hofmästaren lydde; och lörd Dane vidrörande en
fjeder i stolen dref denna långsamt framåt öfver mattan.
Det var en af dessa stolar, hvilka utgöra en hjelplös
invalids tröst, i det de sätta honom i stånd att flytta sig
från en del af rummet till en annan. BrufF öppnade
dubbeldörrarne, och lörd Dane kom ut i salen samt lät sin
stol stanna framför Adelaide. Hysteriska anfall äro ej så
oöfvervinneliga som somliga personer tro, och åsynen af
lörd Dane afbröt de nu ifrågavarande. Men Adelaide
darrade i hela kroppen liksom i ett anfall af frossa, och
hennes ansigte var blekt som döden.

— Hvad betyder allt detta, Adelaide? frågade lorden.
Har ni blifvit skrämd? Hvad är det? — tillade han skarpt,
vändande sig till sin hustru, ty Adelaide slog plötsligt
händerna för sitt ansigte liksom vägrande att svara. —
Bruff säger att hon var ute på kullarna och kom
skrikande hem igen. Jag förstår det icke.

— Jag icke heller, svarade lady Dane. Det är sannt
att hon var ute, ty jag såg och hörde henne. Hon måtte
ha blifvit på något sätt skrämd.

— Men hvad gjorde hon ute ?

— Det är just hvad som ej är bekant. Då jag
somnade efter middagen satt hon och läste i salongen. Det
tycktes mig, att endast fem minuter hade förflutit, då hon
kom tillbaka, skrikande på det sätt ni hört. Jag har
frågat henne tio gånger hvad som förde henne ut, men hon
svarar ej.

Äfven lady Dane var ond. Hon ansåg att den unga
ladyn kunde svara ifall hon ville. Lörd Dane, lika
kolerisk som någonsin hans andra son och ovan vid motsägelse,
förde sin stol närmare och lade sin hand på hennes
skuldra. Några af tjenarne stodo bredvid, men han tänkte ej
på dem.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:47:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvinnased/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free