Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Dödlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
hela huset någon olikhet i hennes utseende, utom det att
hon syntes blek och visade ett onaturligt lugn — ett
lugn som dock häftigt stördes af ett enda ord som mr
"VVild råkade uttala. Adelaide satt på en soffa nära
läkaren och lady Dane; hon hade besvarat den förres
frågor, sägande att hon kände sig- "fullkomligt bra" nu, då
han oförmodadt kom att nämna kapten Danes namn.
Liksom om det varit signalen lör någon känsla inom henne
som sträfvade till utbrott, brast hon i en flod af tårar;
hela hennes sjelfbeherrskning hade öfvergifvit henna,
hennes antagna köld var försvunnen.
Mr Wild drog sin stol tätt intill hennes. Han
väntade tills hon blifvit lugn och lade då sina fingrar på de
svarta spetsarne vid hennes handlofve för att gifva mera
eftertryck åt sina ord. Lady Dane betraktade henne
under tystnad från sin stol på andra sidan om kaminen.
— Någon stor och hemlig sorg tynger er. lady
Adelaide. Lyd en erfaren mans råd, min dyra unga lady;
yppa denna sorg. Sedan man en gång uppenbarat de der
frätande sorgerna som trycka en, förlora de hälften af sin
skärpa.
Hennes enda svar var en rörelse, uttryckande den
plåga hon erfor. Hon höll sina magra händer framlör
ögonen och darrade häftigt.
— Och då iiåpron sjeHTorehrnelse är blaud-id med
sorgen, bör den framför allt yppas, ty det ligger i
naturen af all sjelfförebråelse att öfverdrifva; fortfar man med
sin tystnad i sådant fall, blir den en gatn som tär på
lifsandarne. Se så, låt mig våga en gissning och hjelpa
er. Do hårda ord som framkastades emot er af lörd
Dane ha fästat sig i ert samvete för att plåga det. Ar
det ej sår
Han alluderade på vissa ord uttalade af lörd Dane
under hans utbrott af sorg och vrede, när han först fann
att hennes förnekaude att ha bevittnat någonting på bergs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
