- Project Runeberg -  En qvinnas ed /
216

(1867) [MARC] Author: Ellen Wood
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Willfred Lester får sorger

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

216

men lady Adelaide hade ej förstånd att inse detta. Hennes
klädning ensamt kostade, himlen vete huru mycket: tio
gånger mer än den borde ha gjort. De hade ett hus i
staden nu och njöto år efter år af alla Londonsäsongens
nöjen; de tillbragte regelbundet den tidiga våren i Paris,
och lady Adelaide sade att hon ej kunde existera utan
det; den enda tid då de voro någorlunda i lugn var hösten,
och den tillbragtes på Danesheld. Huru allt detta kunde
uthärdas af mr Lesters jemförelsevis ringa inkomst af 3,300
pund om året, vill jag lemna åt läsaren sjelf att afgöra.
Den var ej fullt 3,000 pund nu; han hade varit tvungen
att taga af kapitalet, och sålunda hade det blifvit minskadt;
en stor del af detsamma tillhörde dessutom miss Les;er.
De femtontusen pund som blifvit testamenterade till
lady Adelaide af den aflidne lörd Dane voro som en
droppa vatten i hafvet och hade blifvit förslösade för lsnge
sedan. Barnen, som blefvo så många, voro ej något
hinder för deras moders slösande lefnadssätt; visserligen blef
det ett litet tillfälligt uppehåll deri vid hvarje barrs
födelse, men derpå blef den lilla varelsen öfverlemnad till
en amma och lady Adelaide återtog sitt vanliga lefnadssätt.
Det fattades henne ej kärlek till sina barn; tvärtom hon
älskade dem med en svartsjuk, häftig kärlek; men hon
tyckte det vara en af de största plågor i verlden att
behöfva vara tillsammans med barn, och utom på Danesheld
hade hon dem sällan hos sig. Hon älskade dem så
mycket att hon blef blindt orättvis —- ni skall straxt få höra
i hvad afseende — men hon försökte ej att på något sätt
sjelf leda deras uppfostran. Hon tyckte om att de kommo
in vid desserten med utslagna skjortkragar och krusade
lockar, och hon kunde taga dem med sig ut i vagn,
utstyrda som små dockor. Stackars mr Lester trodde att
alla de bekymmer som kommit på honom vcro blott det
naturliga resultatet af en stor familj; och han klagade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:47:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvinnased/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free