- Project Runeberg -  En qvinnas ed /
237

(1867) [MARC] Author: Ellen Wood
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Lord Dane hemma igen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

237

Maria Lester såg hastigt ned på den lilla flickan hon
hade i knät; barnet satt och nickade med ett stycke kaka
i sin hand och munnen full.

— Det är tid på att hon går till sängs, sade mr
Lester. Blåsten har gjort henne sömnig; jag känner det
på mig sjelf. Bär upp henne, Maria.

Varsamt tagande den lilla varelsen i sina armar för
att ej störa henne, gick Maria upp till barnkammaren.
Amman satt och afklädde det yngsta barnet: två andra
lågo på täcket, skrikande och sprattlande.

— Se till detta barn, amma! hon föll i sömn i mitt
knä nyss.

— Den lilla sömniga varelsen! svarade amman. De
behöfva alla bli afklädda på en gång, tror jag. Var god
lägg ner henne i vaggan, miss.

— Men hvar är Susan i afton ? frågade Maria då
hon stod lutad öfver vaggan.

— Åh, Susan! Hvad har man för godt af Susan på
aftnarne? Jag ber er verkligen om förlåtelse, miss Lester,
för att jag svarar er så, afbröt qvinnan erinrande sig att
hon ej uttryckte sig på ett passande sätt, men jag är så
uppledsen vid Susan och uttråkad, att jag glömmer med
hvem jag talar. Samma minut barnen äro ingångna till
deserten tycker Susan att hon kan disponera öfver sin
tid, och går bort och blir borta ett par timmar, lemnande
mig att göra alltsammans. Jag kan ej lemna
barnkammaren och gå efter henne och jag må ringa aldrig så
mycket så svarar hon ej. Celina brukade komma in och
hjelpa till, men hon har ej gjort det denna gång.

— Hvart går Susan?

— Hon går bort någonstädes. Jag har ej mer
kontroll öfver henne, miss, än jag har öfver vinden som
rasar rundt omkring huset som om den ville slita det i
stycken.

— Men hvarföre säger ni ej till lady Adelaide?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:47:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvinnased/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free