Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII. Skeppsvraket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
— Detta är min expedition, sade Wilfred Lester, och.
hans röst egde detta befällande uttryck som i faran ofta
framkallas hos vissa personer. Hade jag ej varit, skulle
ni ej ha försökt den; lemnen mig derföre privilegiet att
utvälja mina män. Bill Gand, vill ni bli en af oss eller ej ?
— Ja, svarade den gamle sjömannen, om också endast
för att taga vård om er. Min hustru är i kyrkogården
och mina två gossar äro under vågorna: jag skall saknas
mindre än någon annan.
,.,De andra voro snart nämnda och de gingo i båten.
Wilfred skulle följa dem, när någon kom och ställde sig
intill honom.
— Skall det inverka något på er om jag beder er
att ej kasta bort ert lif?
Talaren var mr Lester. Wilfred tvekade ett
ögonblick innan han svarade:
— Jag kan ej på något vilkor öfvergifva
expeditionen: icke destomiudre tackar jag er; jag tackar er hjertligt,
om ni talar af intresse för min välfärd. Fader, detta torde
vara vårt sista möte? skola vi trycka hvarandras händer?
Om jag omkommer, sakna mig ej; ty jag säger er
uppriktigt, att lifvet förlorat sitt värde för mig.
Mr Lester fattade den framräckta handen under tyst- ’
nad, erfarande en bittrare sinnesrörelse än många af de
närvarande skulle ha trott; men händelsen hade blifvit
lemnad nästan utan uppmärksamhet af den hvimlande
hopen. Wilfred sprang i båten och den satte ut på sin
stormiga resa, hvarefter åskådarne begåfvo sig tillbaka till sin
förra plats hvarifrån de kunde se skeppet.
Scenen skulle ha utgjort en vacker tafla icke olik de
gamla målningarne af flamändska skolan: det förlorade
skeppet och dess olyckliga laddning af menniskolif; lif—
räddningsbåten ute på sin vådliga färd och görande några
framsteg trots den hindrande vinden, än högt uppe på en
våg, än djupt nere emellan ett par dylika, alltjemt stri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
