Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXII. Mr Lydney vädjar till polisinspector Bent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
351,
— Nej, Maria. Wilfred och hans hustru ha med fri
vilja och trotsande mig ådragit sig detta öde, och de måste
finna sig i det.
Tårarne strömmade utför Marias kinder.
— Om ni blott ville ge mig litet penningar till dem,
pappa, om ni ...
— Tyst! afbröt mr Lester förargad. Kontanta
penningar hade blifvit en sällsynt vara hos honom, och hans
dotter ingaf honom obehagliga känslor. Hvad
"hungersnöden" beträffade, ansåg han detta som en inbillning.
— Det der är ickø er aflar, Marie : de äro sjelfva
skulden dertill. Jag önskar att ni icke vidare besöker
Wilfred.
— Ack nej, gif mig icke denna befallning, afbröt hon
snyftande. Jag är icke säker — dyre fader, förlåt mig
att jag säger det — men jag är icke säker på att jag
fullkomligt skulle kunna lyda er. Han är min broder,
han är öfvergifven af alla, och jag fruktar det vara min
skyldighet att hjelpa honom litet, äfven om ni förbjöde
mig. Afstäng icke all förbindelse oss emellan. Jag skall
lofva att besöka honom blott sällan — aldrig utan att det
synes behöfvas; och om ni vill det, skall jag alltid säga
hvar jag har varit. Vår moder är död; ni har andra band,
men jag och Wilfred stå allena.
Mr Lester yttrade icke ett ord. Han var måhända
tagen medelst öfverrumpling. Aldrig hade hans dotter
visat en dylik rörelse. Efter ett ögonblicks tystnad vände
sig Maria långsamt mot dörren och hade redan låst upp
den, då han tilltalade henne.
— Om du beslutat att följa din egen vilja i detta
afseende, hvarför talar du då med mig?
— Jag kunde icke vara olydig utan att säga er det,
pappa-Jag ville ni skulle veta, hvarför jag är nödsakad att ljuga
Han sade ingenting mera och Maria lemnade rummet
Ack, men hon hade icke sagt honom allt hvad hon hop’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
