- Project Runeberg -  En qvinnas ed /
363

(1867) [MARC] Author: Ellen Wood
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIII. Spioneri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

363,

vara i fullt slagsmål med hvarandra, har jag sagt er.
Dessa lögner låta förfärliga då de komma från en så
gammal qvinna som ni är.

— Besynnerliga ljud höras här vid denna tid på
dygnet; folk har sagt så förr, yttrade den gamla qvinnan.
Det är trollpackorna som drifva sitt spel i luften, kan jag
tro; det är dem ni måste ha hört, såvida det ej var mig
och mina böner.

— Vill ni skicka ut Shad?

— Jag vill göra er hvilken annan tjenst ni behagar,
utom denna; en sådan fin gentleman tycks ni vara. Jag
skulle ej för allt i verlden vilja väcka upp min stackars
sjuke sonson — tillochmed om ni erbjöd mig femtio sex-

pencestycken.

Mr Lydney måste sålunda uppskjuta att träffa Shad
till följande dagen. Han gick omkring till kojans baksida,
der han trodde sig skola finna en stig söm ledde direkte
genom skogen, i hvilket fall han skulle få kortare väg
att gå. Nyfikenheten dref honom att vända sig om och
se på kojan; han märkte då att det fanns en dörr äfven
på baksidan, så att master Shad och hans aktningsvärda
mormor hade tvenne in- och utgångar.

Följande stigen åt, hvilken var smalare än han hade
väntat, skyndade mr Lydney med hastiga steg framåt. Det
var en ljus natt, men i skogen der han vandrade var det
mörkt. Han hade gått halfvägs genom skogen, som var
mycket tät der, då ett prasslande ljud nådde hans öra.
Mr Lydney hade hört att många misstänkta personer
ströfvade omkring i skogen nattetid, hvarföre han drog sig in
bland träden för att kunna se hvem som skulle komma
utan att sjelf bli sedd.

Det var Wilfred Lester. Flämtande, ifrig och
upprörd banade han sig fram mellan träden der ingen stig
fanns. Han hoppade öfver gångstigen, inträngde mellan
träden på motsatta sidan och rusade på rakt mot sitt hem.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:47:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvinnased/0363.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free