Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVI. Tiffle råkar i raseri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
406,
var nog för att skada denne. Lydney visste om det
tvifvel man hyste beträffande hans person och drog sig så
småningom tillbaka från de hus der han blifvit mottagen;
han helsade fortfarande på familjerna när de möttes ute,
men detta var alltsammans. Det enda hus som han ännu
träget besökte var miss Bordillion’s, och han hade nu äfven
börjat att emellanåt gå till Wilfred Lesters; han besökte
äfven Danesheld Hall, men högst sällan. Lörd Dane sade
öppet ej mycket emot honom: han väntade på något mera
bestämdt att stödja sina anklagelser på.
Om några veckor derefter rådde det en vacker morgon
en allmän uppståndelse i Danesheld. Under natten hade
smygskyttar och skogvaktare sammandrabbat och lörd Dane
var ursinnig. De stackars skogvaktarne hade blifvit
besegrade, en af dem temligen allvarsamt tilltygad, och
smygskyttarne hade tågat bort i triumf, skottfria. Lörd Dane
lofvade sig sjelf att hämnas, och det troddes att karlarne
skulle bli arresterade före natten.
Stackars Maria Lester! Elaka rykten, utgångna från
Tiffle, nådde hennes öron och en ryslig farhåga uppväcktes
hos henne för Wilfred. Svag och darrande satt hon tills
det blef outhärdligt att sitta och fann derefter en
före-vänning för att gå till Danesheld, troende att hon der skulle
få antingen motsägelse eller bekräftelse på sina farhågor.
Hon valde gångstigen genom skogen; en trång allmän stig
som denna dag var mycket freqventerad. Hon gick framåt,
omedveten om att en person följde efter henne. Tiffle
hade händelsevis sjelf ett ärende till Danesheld samtidigt
och begagnade sig af tillfället att spionera på miss Lester.
Maria hade gått halfvägs genom skogen och var nära
den öppna plats der Ben Beecher och mr Lydney haft sitt
möte, då hon mötte denne sistnämnde. Sedan hon nästan
sprungit fram till honom i sin glada öfverraskning,
fattade han hennes händer och märkte att hon var ur stånd
att tala af sinnesrörelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
