Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXIII. Som man sår får man skörda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
506,
jag nu lidit; alltid har den fasansfulla tilldragelsen stått
för mig i mina drömmar.
Han satt på något afstånd från henne och lyssnade,
— Och detta var ej allt. Jag har betraktat mig som
till eu viss grad delaktig i er död; ty hade jag genast
omtalat hvad jag såg, torde ni kunnat räddas, så tänkte
jag. Men i min blinda dyrkan för Herbert Dane omtalade
jag ingenting. Ack! inom få timmar skulle jag komma att
ångra detta. Men det var för sent då och jag aflade den
ed som var så olycksbringande för min frid.
— En tung hemlighet att bära, Adelaide!
— En hemlighet som utgjort mitt lifs förbannelse,
var det passionerade svaret. Under dagens buller, i
midnattens tystnad och mörker har en ryslig scen alltid stått
framför mig — striden mellan er och Herbert på
klipphöjderna samt min derpå följande falska ed. Inser ni ej
hvilken förfärlig anklagelse som kunnat hemställas mot
mig om sanningen blifvit känd ? — delaktighet i brottet.
Under hvardagslifvet i hemmet, under samtalen med mina
vänner, alltid har tanken härpå plågat mig och kommit
mig att darra. Oh, himmel! vet ni hvad hemlig fruktan
vill säga, Harry? — oupphörlig, aldrig upphörande
fruktan för att man skall upptäckas såsom skyldig till något
förfärligt brott? Sedan jag insomnat har denna fruktan
midt i natten väckt mig upp och kommit mig att skrika
sora om jag legat i någon ryslig dröm. De ha brukat säga
hemma att jag var utsatt iör maran; min man trodde det.
Liksom en tung börda på ryggen tynger ned kroppen, så
har det förflutna tyngt ned min själ.
— Har Herbert bundit er vid tystlåtenhet?
— Aldrig. Han vet ännu ej i denna stund att jag
igenkände hvarken honom eller er. Han torde ha
misstänkt det; jag kan ej säga. Jag har knappt haft någon
gemenskap med honom sedan den tiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
