Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXVI. Orättvisor godtgjorda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Man lade honom i familjegrafven vid sidan af den
okände främling som blifvit begrafven i hans ställe.
Herbert kom hem till begrafningen. Aldrig hade ett så stort
liktåg blifvit sedt vid någon begrafning i Danesheld. De
gingo till grafven genom den knarrande hvita snön, men
himlen strålade klar öfver deras hufvuden. Geoffrey
William, den adertonde baronen af Dane, gick ensam närmast
kistan i kraft af sin ställning. Herbert följde honom med
squire Lester, och de öfriga gingo som slumpen fogade.
Mr Apperly uppläste testamentet efter deras återkomst
till slottet. Alla hade blifvit hågkomna. Herbert Dane
erhöll ensam en stor summa, motsvarande tolfhundra pund
om året; Cecilia fick ett årligt anslag af trehundra pund.
Lady Adelaide var ej heller glömd, och femtusen pund
voro skänkta åt Wilfred Lester, råsom “en gärd af tacksamhet
för det han räddat mitt lif och ett annat som var mig
ännu dyrbarare — min älskade son Geoffrey Williams.“
Tusen pund voro testamenterade åt Bruff och tvåtusen
pund till “min trogne vän och tjenare Richard Ravensbird;“
en lika summa — tvåtusen pund — var skänkt till
lika fördelning mellan slottets tjenare. Det öfriga af hans
enskilda egendom öfvergick till hans son.
— Hvilken rik man han var då han dog! utbrast mr
Wild, som äfven blifvit ihågkommen med en gåfva som
minne af den aflidne.
— Han var någonting bättre än det — han var
en god man.
Mr Wild hade ej trott att någon skulle höra honom
och vände sig om vid dessa ord. De kommo från den
unge lorden och tårarne glänste i hans allvarliga ögon då
han yttrade detta.
— Ja, utan tvifvel, sade läkaren. Han var häftig
i sin ungdom, men lefde länge nog for att lära den sanna
visheten. Måtte vi alla finna den innan vi dö!
— Amen, sade lord Dane.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
