Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— En kvinna åldras fort, när hon älskar.
Fru Vide, häftigt:
— Du menar i dens ögon som hon älskar?
Ja du kan ha rätt.
Hon glider ned från hans knä och går
instinktivt bort till stora spegeln mellan fönstren,
där hon uppmärksamt betraktar sitt ansikte,
medan hon talar.
— Å, ni män! Hela ert nöje är att vinna
det ni inte har, så snart ni fatt det, mister det
sin dragning. — — Och jag som tyckte att
du föreföll så innerlig och allvarlig, så djup, att
du skulle vara annorlunda än de andra. Jag
inbillade mig i min dårskap att du skulle trifvas
med ett förhållande som vårt, så säkert, så
hemtrefligt och gemytligt — — Du talar om
min ålder — men du är väl inte själf precis i
den ålder, då man finner nöje i att gå på
er-öfring hvarenda dag. Åtminstone skulle det
inte klä dig att försöka!
(Hon vänder sig plötsligt om, modig och
nöjd med spegelforskningen, går fram och ställer
sig midt emot honom, misshandlande sin lilla
spetsnäsduk, rasande.)
— Men var så god och spring och gör dig
löjlig om du behagar! Var så god! När du
inte förstår värdera den lycka du har, så far
du själf stå ditt kast.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
