Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag alltid haft, men som jag nu först hittat
uttryck för. Jag har gått hela mitt lif, det vill
säga sedan jag blef gift, och undrat om det
verkligen var på det sättet ett lyckligt
äktenskap skulle se ut. Men jag har inte vågat
undra högt, ja, knappt ens riktigt ge mina
frågor fritt spel förr än nu–––-Nu ser jag
hvad det var som fattades oss och nu vågar
jag säga det högt.
Sonen. Hvad som fattades mellan dig och
pappa?–––-Jag förstår inte hvad du menar.
Modern. Jo du, det fanns inte något rätt
inre samlif mellan din far och mig. Han skötte
sina patienter och jag skötte huset och
småttingarna. Han hade sin värld, och ni var min.
Men så mycket vet du väl om kvinnan att vi
ibland inte har nog af våra ungar. Vi längtar
efter någonting annat–––-(Hon smålog med
skinande ögon.) Ja, du kan gärna skratta åt
gumman: vi känner behof efter kärlek, riktig
kärlek förstår du, sån där som de beskrifver så
vackert, hvad de nu heter alla.
Sonen, blygt:
— Men, mamma, tre barn det måtte väl
vara kärlek–––-
Modern ser medlidsamt på honom och
hennes gamla mun drar sig till ett litet skratt som
klingar käckt, nästan kokett:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
