Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De äldre rådhusbyggnadernas historia. Af Nils Östman - 1. Rådhuskomplexet vid Stortorget 1200-talet-1732
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— ami L. mfe—
1. RÅDHUSKOMPLEXET VID STORTORGET
1200-TALET—1732
ET CENTRALA I DE MEDELTIDA STÄDERNA VAR TORGET.
Kring eller i närheten af detta grupperade man stadskyrkan och råd-
huset; den förra var vanligen inom det nordgermanska kulturområdet
sedan 1100- och 1200-talen helgad åt jungfru Maria eller Sankt Nicolaus
af Myra, de sjöfarandes skyddspatron. En Nicolaikyrka vid torget hade sålunda
t. ex. Stralsund, Kiel och Greifswald. Förläggandet af kyrkan och rådhuset var
växlande och berodde af ett flertal topografiska omständigheter; bland annat på
dessa byggnaders läge i de städer, hvilkas borgare haft inflytande på en yngre
stads uppkomst.
I Stockholm, som ju tillkom under ett starkt lübskt inflytande, blef i detta
hänseende förhållandet i Lübeck mönstergifvande. Stortorg, rådhuskvarter och
stadskyrka intogo sålunda samma plats som motsvarande lokaliteter i Lübeck, under
det att de öfriga delarna af staden planlades efter något modernare fordringar.
I jämförelse med förhållandena i andra städer fick kyrkan en förmånlig plats vid den
gröna sluttningen mot Norrström, som så småningom blef stadens norra kyrkogård.
Den södra kyrkogården, som jämte kyrkan själf var den äldsta begrafningsplatsen,
låg mellan kyrkan och det kvarter vid Stora torget, hvari rådhuset var beläget.
Bland litteraturen om Stockholms gamla rådhus äro följande uppsatser de viktigaste: F. U. Wrangel,
Anteckningar om Stockholms äldsta rådhus, tryckt senast i hans Stockholmiana 1—4, Sthlm 1912,
s. 397—436; Frans de Brun, Ägarelängderna för kvarteret Rådstugan under 1400- och 1500-talen,
i S:t Eriks årsbok 1914, s. 8—18, samt G. Hellström, Kåken och brunnen på Stortorget, i
Tidskrift för Stockholms stads tjänstemäns förening 5:te årg. (1915), nr 1. I det följande har
hufvudsakligen grefve Wrangels framställning följts, hvarjämte af de nämnda författarna anförda viktigare
urkundsställen kontrollerats, hvilket ofta ledt förf. till nya resultat.
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
