Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De äldre rådhusbyggnadernas historia. Af Nils Östman - 2. Rådhuset vid Riddarhustorget 1732-1915. Bondeska palatset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rådhuset vid Riddarhustorget 87
De mest omfattande reparationerna bestodo i en ny fritrappas uppförande vid
gården 1730 — samtidigt med att Riddarhustorget omlades — och den blifvande
magistratssalens fullständiga renoverande. Dess tak gipsades och pryddes med
bl. a. löfverk i barock under vintern 1730—31 af stuckatören Johan Lebecker,
hvarjämte bord och bänkar i febr. 1731 bekläddes med rödt kläde, levereradt af
H. V. Grubb och Adam Pinckart. I oktober bekläddes väggarna med gyllenläder,
som inköptes från Herman Grevesmühl. Den stora öppna spiseln midt på den
östra väggen i denna sal doldes enligt beslut 1731 22/12 af rödt kläde. Denna vägg
befann sig då öster ut i den nuvarande stenlagda gången, som utmed ljusgården
leder in till borgmästarens förmak; magistratssalen var nämligen förr betydligt
större än nu, den omfattade äfven “förmaket“ i söder och hade således sju fönster
åt Riddarhusgränden. Det nuvarande fastighetsrummet bildade då en stor hall
fram mot gården.
Den öfriga reparationen fortskred långsamt. Nästan alla fönsterrutor jämte
karmar voro i ett bedröfligt tillstånd — i flera rum saknades fönster — och
nya måste insättas. Ändtligen den 4 febr. 1732 upplyste justitieborgmästaren
Aulævill, att det nya rådhuset var färdigt att tagas i besittning. Magistraten
beslöt, att detta skulle ske måndagen den 7 febr. och bestämde formerna för
högtidligheten.
På den utsatta dagen samlades magistraten kl. 8 f. m. för sista gången i den
gamla rådstugusalen vid Stortorget. Endast rådmannen Henrik Feif hade anmält
opasslighet. I likhet med hvad som på senare tid skett, hade “stadens
hederligaste betjänte“ fått tillåtelse att deltaga i högtidligheten. Sedan alla samlats,
blef det justitie borgmästaren Aulævill beskärdt att å samtligas vägnar taga afsked
af den gamla, på några månader när, 325-åriga rådhussalen. Det skedde i följande
varmt religiösa ordalag:
“Gunstige, högt ärade herrar, gynnare, bröder och vänner!
Förr än vij i Herrans Jesu välsignade namn på detta ställe och uti detta nu
mera så kallade gamla rådhuset skiljas ifrån hvarannan, så fordrar vår christeliga
plickt och skyldighet, att vij af innerlige och vördsamme hjärtan upofra till den
store, alsmäcktige och nådige Guden en ganska ödmiuk tacksäijelse för den
ymniga nåd, bistånd och välsignelse, som den trofaste, högste Herren oss i så
måtto ganske nådelig bevisat, att han icke allenast i långliga tider beskyddat
detta huus i från allan vådelig och olyckelig händelse, utan ock mildelig
välsignat alla dem, som häruti sine domare ämbeten och öfrige sysslor förrättat,
at ingen af dem, fast än de fleste, många svåra och besvärliga tider igenom
lefvat, någon särdeles olycka eller skada är vorden vederfaren. Guds majestätlige
namn vare derföre högelig lofvat och prisat! Til vidare tacksamhets betygande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
