Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De äldre rådhusbyggnadernas historia. Af Nils Östman - 2. Rådhuset vid Riddarhustorget 1732-1915. Bondeska palatset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100 De äldre rådhusbyggnadermna
afdelning anledning att 1901 i skrifvelse till öfverståthållaren fästa
uppmärksamheten på angelägenheten af antingen en grundlig reparation eller uppförandet af
ett nytt rådhus.
Den omedelbara följden visade sig genast, dels reparerades rådhuset, dels
uppstod en kraftfull förespråkare för ett nytt rådhus, rådmannen R. Öhnell, som
samma år, senare följd af andra, väckte motion härom.
ALATSETS BYGGHERRE VAR, SOM OFVAN NÄMNTS, RIKSSKATTMÅÄÅSTAREN,
friherre Gustaf Bonde (†1667). Tomten köpte han, obekant när, af
riksmarskalken, grefve Gabriel Oxenstierna och erhöll 1662 19/2 fasta på köpet, 2
Riksskattmästaren var en mycket byggnadsintresserad herre, och hans son Karl
(f. 1648), som i Paris fullbordat sin uppfostran, kunde till och med göra
ritningar till sådana villaartade anläggningar, som voro på modet i världsmetropolen.
Hans ritningar till en dylik byggnad hafva bevarats i gravyr af Jean Marot, som
uppgifver, att de voro afsedda att följas vid ett byggnadsföretag i Sverige.3 Dessa
ritningar kunna till följd af sonens ungdom ej hafva afsett en byggnad på
rådhustomten, men det ligger nära till hands, att den byggnadsintresserade
riksskattmästaren själf bestämt stadspalatsets så modernt arkitektoniska hållning.
Men en skolad arkitekt behöfde han i hvarje fall för att utföra sina idéer.
Han fann en lämplig person i Nicodemus Tessin d. ä.
Efter allt att döma var det nämligen denne, som uppgjorde de ursprungliga
ritningarna till det Bondeska palatset. Professor Sirén, som först nyligen påpekat
detta,6 har framlagt flera skäl för sin mening, och utom Tessins eget vittnesbörd
i bref 1662 17/5 har han framhållit, att palatsets arkitektoniska gestaltning är
sådan, att man snarare bör tillskrifva Tessin densamma än, såsom vanligen
uppgifves, Jean de la Vallée.
Emellertid af orsaker, som vi nu icke känna till — möjligen därför, att han
på andra platser var riksskattmästarens arkitekt och byggmästare —,
öfverflyttades allt arbete på de la Vallée. Han bibehöll i det hela Tessins yttre ge-
1Se äfven Utlåtande angående de i Stockholms rådhus inrymda rättslokalerna, afgifvet till Sveriges
advokatsamfunds stockholmsafdelning af dess utsedde kommttérade. Sthlm 1901.
1 Fastebrefvet är aftryckt af Sirén a. a. I: 144. Professor Sirén anser (a. a. 1: 117), att den
bredvidliggande Falkenbergska tomten till någon del ingått i den bebyggda arealen. Detta är emellertid
ej riktigt; tomten behöfdes aldrig för palatsbygget och måtten på den voro desamma 1637 som
1737. Se Utredningar rörande statens mark etc. 2: 104 jämfördt med stadens fastebref på rådhuset
1737, hvari den senare beskrifna arealen är den f. d. Falkenbergska tomten, som friherre Bonde
köpte 1662 21/10 (fasta 1663 16/2, aftryckt hos Sirén a. a. I: 146). Efter allt att döma användes
denna tomt under den långa byggnadstiden bl. a. för materialupplag.
3O. Sirén i Samfundet S:t Eriks årsbok 1910, s. 30—32; Gamla Stockholmshus 1: 143.
4 A. a. 1: 118, 121.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
