Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Beskrifning af det nya rådhuset. Af C. Westman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beskrifning af det nya rådhuset 139
af Scheelegatan (Mehlaregatan 1655, Trädgårdsgatan 1700, Stora Trädgårdsgatan
1777). Det omfattade endast tre landtgårdar, efter 1821 blott tvänne, i det de
båda mot Kungsholmsgatan (Munckegatan 1655, Gamla Brogatan 1708,
Kongsholmsgatan 1734, Gambla Kongsholmsgatan 1755, Stora Kungsholmsgatan 1794)
då förenades af gemensam ägare. Dessa två tomter blefvo tidigare än kvarterets
södra del bebyggda, utan tvifvel beroende på, att det senare området genom sitt
läge vid dammen ännu delvis var sumpmark. Utefter deras gräns gick en tid
Pilgatan tvärs genom kvarteret från väster till öster.
Denna gata bortföll, då det södra området mot Bergsgatan (Norra Kyrkiogatan
1662, Bergsgatan från början af 1700-talet) genom familjerna Bonde och Piper
torrlades; namnet öfvergick därefter för en tid på nuvarande Pilgatan. Det var
nämligen riksskattmästaren Gustaf Bonde,1 som jämte angränsande trakt ned
till sjön fick den på detta område belägna stora tomten i present af
Stockholms magistrat och borgerskap 1661 12/11, tydligen för att använda
densamma till landtgård, och sålunda förknippas hans namn äfven med Stockholms
nya rådhus; Stockholms nu öfvergifna rådhus, det Bondeska palatset, hade han
ju själf låtit uppföra. Hans tomt på Kungsholmen ägdes sedan af bland andra
riksrådet grefve Karl Piper, som här hade en stor köksträdgård, under det hans
hufvudsakliga område låg öster om Scheelegatan, där ännu i dag “Piperska
muren med namn och byggnadsrester erinra om denna tid. Från slutet af
1700-talet hade dessa båda områden skilda ägare.
Sedan kvarteret Plommonträdet styckats, behölls det gamla namnet af den västra
hälften, där det nya polishuset uppfördes under åren 1904—1912, under det att
den östra, som ännu på 1890-talet belamrades med reparebanor och lador, fick
namnet Fruktkorgen.2
RÅDHUSETS PLACERING INOM SJÄLFVA KVARTERSOMRÅDET OCH DESS GRUP-
har dikterats af polishuset med dess belägenhet och fasadutbildning,
läget af de stora trafikgatorna från stadens centrum och tomtens
terrängförhållanden. Polishusets dominerande högre läge hänvisar hufvudmassans af rådhuset
läge så långt från nämnda byggnad som möjligt, d. v. s. utefter Scheelegatan. Äfven
trafiksynpunkten anger samma läge; den största trafiken till rådhuset kommer öfver
broarna genom Kungsgatan och Handtverkaregatan. Terrängen sluttar svagt från
1 O. Sirén, Gamla Stockholmshus 1: 116.
2: Tomtens historia meddelad af Nils Östman. På föregående sida lämnar han en förteckning
öfver det ostyckade kv. Plommonträdets kända ägare. Årtalen betyda blott, att nämnd person det
uppgifna året var ägare till tomten, således ej alltid köp eller fasta. För några personer saknas
ännu tidsuppgifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
