Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord af Gustaf Elgenstierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IOGRAFIERNA ÖFVER RÅDETS MEDLEMMAR
efter 1636 äro utarbetade på grundvalen af de förut nämnda förteckningarna:
stadens ämbetsböcker för tiden före 1652 och den s. k. Kammeckerska
matrikeln efter nämnda år. Dessa matriklar, som äro endast enkla
namnförteckningar, den senare dock med angifvande af året för utnämningen till resp.
befattningar, hafva kompletterats med uppgifter ur magistratens samt de olika kollegiernas
och kämnärsrätternas protokoll, hvilka blifvit genomgångna intill början af
1800-talet. För 1600-talet äro dessa icke mycket gifvande, i allmänhet endast
utnämningsdag eller dag för edsafläggelse, men från och med förra hälften af 1700-talet
börja de på förslag uppsattas tjänsteförteckningar att inflyta i protokollen. Likaså
hafva de i rådhusarkivet befintliga samlingarna af k. fullmakter och bref,
borgareböckerna, de särskilda kollegiernas och ämbetenas handlingar, tjänsteansökningar
(äfven sådana förvarade i Westinska samlingen i Uppsala universitetsbibliotek),
m. fl. anlitats för forskningen.
De mest gifvande källorna för uppgifterna om rådsmedlemmarnes
familjeförhållanden hafva varit Klercker-Mattonska släktsamlingen i k. biblioteket samt
bouppteckningarna i rådhusarkivet. Som bekant finnas de sistnämnda i bunden
svit från år 1667, men äfven dessförinnan till ett rätt stort antal, förutom spridda
i tänkeböckerna, framkomna bland hopbundtade handlingar under det
iordningställande af arkivet, som under arbetets gång ägt rum. Många familjenotiser hafva
äfven hämtats ur kämnärsprotokollen och de olika kollegiernas, särskildt
justitiekollegii protokoll. För 1800-talet hafva mantalslängderna i stadens arkiv rådfrågats.
Önskligt hade varit att samtliga hufvudstadens kyrkoarkiv för ändamålet blifvit
genomforskade, men tyvärr hafva icke förhållandena medgifvit detta. Endast de
viktigaste, S:t Nicolai eller Storkyrkans församlings räkenskaps- och
ministerialböcker, hafva blifvit fullständigt genomgångna för 16- och 1700-talen med
undantag af vigselboken för åren 1609—1700, hvilken som bekant finnes af trycket
utgifven. Ur Jakobs församlings böcker från 1600-talet har en hel del
anteckningar blifvit gjorda, hvarjämte de i k. biblioteket förvarade, af Örnberg och
O. Bergström gjorda excerpterna ur hufvudstadens öfriga församlingars böcker
blifvit anlitade.
Bland andra handskriftsamlingar, som användts, må särskildt nämnas
Städernas acta i riksarkivet, Palmsköldska samlingen, Riddarhusgenealogierna och
Levertins anteckningar om studenter af Stockholms nation (i k. biblioteket).
Detta om de viktigaste af de primärkällor, som blifvit anlitade. Men gifvetvis
har, för att få uppgifterna så fylliga som möjligt, den historiska och
topografiska samt framför allt den rikhaltiga personhistoriska litteraturen i största
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
