Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms stads råd - Borgmästare 1280-1915
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Borgmästare i Stockholm 19
Lyder Wolff på Åland med begäran om 20 à 30 skutor med ved och fetalier.
Han var kämnär 1523, rättafogde 24 och satt i rätten 22, 24, 26, 28, 30,
[32, 34] och 36. Af Gustaf I godkändes han såsom rådman 24 2/5. Han var
skottherre 25 och satt i slottslofven 29 och 37. Jämte en borgare från Arboga
blef han 1528 rånad och slagen på ett deras skepp af två stalldrängar, hvilka
s. å. d. 20/5 dömdes och afrättades. Emedan han köpt råg för dyrt, dömdes han
jämte fyra af rådet till böter 28 15/6. Möjligen var han ålderman i S:t Nicolai
gille, ty såsom en följd af Västerås’ recess aflämnade han 28 22/6 gillets
räkenskaper och ägodelar till slottsskrifvaren Hans Rekbo. Ehuru han stått på
förslaget till borgmästare efter H. Scheel 1527, dröjde det likväl tio år, innan han
blef utnämnd. Den förlorade tänkeboken innehöll härom: «År 1537 måndagen
före Erici (d. 12/5) giorde Nils Jönsson och Oluf Mårtensson, dem K. Mr. af de
VI gode män, som i koret varit utvalde, theres borgmästareed, dock vore någre,
som strax grunkade ther om, att thet vore Sveriges lag för när, att the, ther
then ene äger moderen och then andre dotterene, skulle sitta för borgmästare
bägge i sänder“ (cit. efter Palmsköld, vol. 259). Klagomålet ledde ej till något
resultat, ty båda intogo sina bänkplatser. N. J. satt såsom borgmästare i rätten
[1537], 38, [40], 42, 44, 46, 48, 50, 52 och 54. Han hade under flera år
uppsikten öfver stadens byggnadsverksamhet och då han 1545 2/16 klagade, att han
ej fått någon ersättning härför, beslöt rådet, att han skulle erhålla 200 mark ortig
om året. Bland hans fastighetsaffärer må nämnas, att han 1525 5/4 köpte en
tomt i Breda gränden östantill och s. å. d. 14/8 försålde ett hus i hvalfvet på
Köpmangatan, hvari hans svärmor, hustru Ragnhild bott; genom byte fick han
1526 11/6 den tomt i Breda gränden, som h. Kristina, Matts Nilssons änka, med
sin man bebott, mot det att hon fick tillbaka den trädgård med grund i
Lindveds gränd, som N. J:s hustru fått af sin broder, herr Hans Pauli och sedan
bebyggt. † 1554. — G. m. Birgitta Nilsdotter, änka efter rådman M. Budde. För
Birgitta, som var halfsyster till uppsalakaniken, mäster H. Pauli (Sveriges rikes
höfvitsman Gustaf Erikssons sändebud 1521 till ärkebiskopen i Stockholm),
yppade skepparen Hans Windrank stämplingarna mot Gustaf I (den s. k.
krutkonspirationen 1536, då konungen skulle sprängas i luften i Storkyrkan),
hvarefter hon i sin tur underrättade slottsfogden Germund Svensson.
95. OLOF MÅRTENSSON. Fogde i Hälsingland 1528?1 Rådman och kämnär
1535, rättafogde 36, hvilket år han satt i domstolen, som dömde deltagarna i
krutkonspirationen mot konungen. Han valdes till borgmästare 1537 12/5 och satt
förmodligen s. å. samt 1539 i rätten. Han tillhörde slottslofven 1537. Af obekant
orsak utträdde han ur rådet. Tillhörde de 48 äldste 1544, men insattes 1546 19/5
åter som rådman. Som sådan satt han likväl icke i rätten, men tillhörde rådet
ännu 1549 21/10. Han ägde fastigheter vid Kofarts Håkans gränd, Vattubrinksgränden
och Västerlånggatan. — G. m. Elisabet, dotter till rådmannen Magnus Budde och
1 Kan han möjligen vara indentisk med rådmannen i Gefle Olof Mårtensson, hvars son Petrus
Olai Gestricius blef kyrkoherde i Umeå 1594.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
