Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms stads råd - Borgmästare 1280-1915
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Borgmästare i Stockholm 55
adligt stånd 1712 25/10, erhöll k. fullmakt som stadsarkitekt i Stockholm 1715
23/5 samt utnämndes med bibehållande af denna befattning till byggnings- och
ämbetsborgmästare 1717. På grund af sitt deltagande i de politiska stridigheterna
vid 1727 års riksdag, afskedades han af riksdagen från arkitektsbefattningarna.
Död 1739 26/2.
Adelcrantz hemkallades 1707 från sin studieresa för att biträda N. Tessin vid
slottsbyggnaden. Han har därjämte uppgjort ritningen till den nuvarande Katarina
kyrka i Stockholm (hvilken brunnit 1723) samt ledde under åren 1730—1737
fullbordandet af Hedvig Eleonora kyrka efter Jean de la Vallées, af honom och
Tessin förbättrade plan. I sin verksamhet som arkitekt rönte han dock föga tack
af sin samtid. — Adelcrantz har äfven gjort sig känd såsom en af deltagarna
i vårt första inhemska skådespelaresällskap, en grupp unga studenter från
Uppsala, hvilken under åren 1688—1691 spelade i den s. k. Lejonkulan. — Öfver
Adelcrantz göts en medalj genom N. Keders försorg efter Karlstens vaxmodell
af år 1714.
Gift 1711 18/8 m. Anna Maria Köhnman, i hennes 2:a gifte, f. 1681 18/10, †
1730 1/3, dotter af bergmästaren öfver Sala silfververk Johan Pehrsson och Brita
Jacobsdotter Sneckenberg. Barn: Hedvig, f. 1712 17/9, † 1792 28/2, g. 1728
6/8 m. vice presidenten Gustaf Samuel Ruuth, f. 1690, † 1766. — Johan Josua,
f. 1714 26/6, † 1718 1/68. — Carl Fredrik, f. 1716 20/1, friherre, öfverintendent
m. m., den störste äldre arkitekt i Sverige näst Tessin och på sin tid en af de
förnämsta arkitekter i Europa, † ogift 1796 1/83. — Ulrika, f. 1718 11/3, † 1795
14/4, ogift. — Emanuel, f. 1721 19/6, friherre, president i Göta hofrätt, † 1788 26/6,
g. 1754 14/1 m. Fredrika Amaliå Grubbe, f. 1727 9/4, † 1810 13/6. — Johanna,
f. 1723 3/6, † 1785 2/3 g. 1750 m. justitiarien vid amiralitetet Alexander Magnus
Sundwall. — Eva, f. 1726 12/3, † 1796 5/4, ogift.
159. JACOB BUNGE, son af handelsborgmästaren i Stockholm Mårten Bunge,
föddes den 4 mars 1663 i Nicolai förs. Han blef efter idkade studier — han
inskrefs vid Uppsala akademi 1673 22/10 — samt några års vistande i Danmark,
Holland, England, Frankrike och Ryssland, vid återkomsten till Stockholm
antagen till auskultant vid rådhus- och kämnärsrätterna 1689, kämnär vid Söders
kämnärsrätt 1694 och rådman 1699 efter Nils Törne, i hvilken beställning han
under 11 år var præses i Söders och Stadens kämnärsrätter. År 1714 5/11
valdes han till fullmäktig för borgerskapet i kontributionsränteriet efter borgmästaren
Axel Aulævill och blef 1719 fullmäktig i riksens ständers kontor. Riksdagsman
1719, 1720 och 1723, var han därjämte borgarståndets talman vid de två senare
riksdagarna, samt anförde som sådan ståndet vid konung Fredrik I:s kröning
1720 3/5. Tre dagar senare blefvo två hans söner — sedan sekreta utskortet
tillstyrkt adelskap för honom, hvilket han för egen del undanbad sig — adlade
för faderns förtjänster med namnet Bungencrona. Själf utnämndes han, sedan
justitie borgmästaren Hyltén i november följande år aflidit, till dennes efterträdare
1721 17/12. Bunge spelade en viss roll vid 1723 års riksdag såsom anhängare af
konung Fredriks planer på en utvidgad konungamakt, men afträdde efter riks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
