Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 5—6. Toukokuu—Kesäkuu — Maj—Juni - Om de elektriska måttenheterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
Om de elektriska måttenheterna,
Samtliga de elektriska enheterna kunna lo-
giskt härledas ur de fundamentala lagarna för
elektricitet och magnetism med användandet
av de enkla enheterna för längd, massa och tid,
d.v.s. centimeter, gram och sekund. Ur dessa
enheter härledes först den absoluta enheten
för kraft, vilken enhet benämnes dyn, varvid
1 dyn är den kraft, som måste åverka en fritt
rörlig kropp, vars massa är 1 gram, för att den-
samma skall på varje sekund öka sin hastighet
med värdet 1 cm pr sekund. Om enkropp med
massan 1 gram åverkas endast av jordens gra-
vitationsfält (»tyngdkraftsfältet») så ökar den
på varje sekund sin fallhastighet med c:a 981
cm pr sekund. Kraften vid detta tillfälle är
1 gram (kraftgram) = ca 981 dyn. Man måste
alltså observera att ordet gram användes icke
blott som benämning på den absoluta enheten
för massa utan även som benämning på en icke
absoluto enhet för kraft. För definierandet av
de elektriska enheterna intresserar oss emeller-
tid endast den absoluta kraftenheten dyn. Av
det nyss sagda ha vi dock i förbigående fått ett
begrepp om storleken av 1 dyn, i det att den-
1
samma visat sig vara ungefär — av den från
981
det dagliga livet välkända kraften 1 gram.
Vi övergå nu till elektricitetslärans enheter.
Man skiljer här emellan icke mindre än 3 olika
enhetssystem, nämligen det elektrostatistiska,
det elektromagnetiska och det praktiska, vilka
emellertid äro knutna till varandra genom
mycket enkla relationer. Vi utgå i det följande
från det elektrostatiska systemet.
En elektrisk laddning alstrar i sin omgivning
ett radiellt elektrostatiskt fält, vilket följer den
välkäuda »Coulombs lag», d.v.s. ändrar sin
styrka i omvänd proportion mot kvadraten på
avståndet från laddningen. En annan elektrisk
laddning, som placeras i detta fält, åverkas av
en kraft in mot eller ut från den första ladd-
ningen, och denna verkan är ömsesidig. Var-
dera laddningen, säges utgöra den elektrosta-
tiska enheten för laddning, om de båda laddnin-
garna äro lika stora och kraften dem emellan
är 1 dyn på ett ömsesidigt avstånd av 1 cm.
N:o 5-6
Vardera laddningen befinner sig i då en punkt,
där den rådande fältstyrkan är 1 elektrostatisk
enhet (e.s.e.) för elektrostatisk fält. Om —genom
någon annan anordning — denna fältstyrka
kunde råda oförändrad längs en sträcka i fältets
riktning av 1 cm, så rådde längs denna sträcka,
d.v.s. mellan dess ändpunkter, 1 e.s.e. för spän-
ning. Dubbla fältstyrkan och halva längden
gåve naturligtvis samma värde på spänningen
o.s.v. En kondensator av den storlek, att 1 posi-
tiv och 1 negativ e.s.e. laddning på de resp.
plattorna ge en spänning över kondensatorn av
I e.s.e. spänning, äger då 1 e.s.e. kapacitet. En
dylikkapacitet kan exempelvis realiseras i form
av en luftkondensator med 1 cm2 plattarea och
1
— = o,oc m8 platt av stånd.
Om i en ledare 1 e.s.e. laddning framflyter pr
sekund, så råder i denna ledare 1 e.s.é. ström-
styrka. Vid behandling av elektriska strömmar
begagnas dock ytterst sällan det elektrostatiska
måttsystemet, varför vi här ej fullfölja genom-
gången av detta system längre.
Vi övergå till det elektromagnetiska enhets-
systemet. För enheterna inom detta system
kan man, ianalogi med det föregående, begagna
förkortningen e.m.e., men vi vilja i det följande
i enlighet med gängse praxis, begagna beteck-
ningen c.g.s. (centimeter-gram-sekund). Vidare
En ledare, som för elektrisk ström påverkas,
om den befinner sig i ett magnetisk fält, av en
kraft i sidled, och strömmen själv alstrar i sin
omgivning ett ytterligare magnetiskt fält, i vil-
ket andra strömmar kraftpåverkas. Ett magne-
tiskt fält av styrkan 1 c.g.s. påverkar varje cm
av en däremot vinkelrät ledare förande ström-
men 1 c.g.s. med en kraft av 1 dyn, och en ström
av 1 c.g.s. strömstyrka alstrar själv pr cm av
sin längd och på 1 cm avstånd ett fält på 1 c.g.s.
fälstyrka. Härmed äro båda dessa enheter en-
tydigt definierade. Experimentellt kan nu visas,
att 1 c.g.s. ström innebär en transport av
3 .1010 e.s.e. laddning pr sekund. Denna ladd-
ningsmängd definieras därför som 1 c.g.s. ladd-
ning. Talet 3 .1010
(30 miljarder), vilket tillika
utgör ljusets hastighet i tomrum, uttryckt i cm
pr sekund, är alltså reduktionstalet mellan
e.s.e.- och c.g.s.-system.
Det elektrostatiska fält, i vilket 1 c.g.s. ladd-
ning påvervas av en kraft av 1 dyn, utgör
RADIO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
