Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 4. Huhtikuu — April - Lågförlustkonstruktion eller långt driven återkoppling?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
kurvan A:s toppvärde. Den kurva, som flyttats
uppåt men hjälp av återkoppling, kommer näm-
ligen att luta mycket brantare från toppvärdet
åt sidorna än kurvan A, som flyttats upp endast
med hjälp av direkt minskning av dämpnings-
motståndet, alltså utan hjälp av återkoppling.
Detta förhållande illustreras i figur 2, där kur-
van A motsvarar den ursprungliga kurvan,
exempelvis B i fig. 1, förflyttad uppåt endast
med hjälp av reducerat dämpningsmotstånd;
under det att B motsvarar samma kurva för-
flyttad uppåt med hjälp av återkoppling.
Om nu omodulerade odämpade vågor (t. ex.
telegrafi) mottagas, blir skillnaden mellan A-
och B-typen (fig. 2) av resonnanskurvor täm-
ligen obetydlig, förutsatt att kretsarna äro
exakt avstämda till de inkommande signalernas
våglängd. Modulerade vågor (telefoni) däremot
bli behandlade på helt olika sätt av kretsen med
kurvan A än av B. För att klargöra detta måste
vi närmare undersöka, hur en modulerad våg
är beskaffad.
En från en sändarstation utsänd bärvåg, som
mudulerats med ljudfrekvens, till exempel tal
eller musik, är ej längre en ren sinusvåg med en
enda frekvens utan en blandning av ett storfan ■
tal sinusvågor med varierande frekvens, påmin-
nande om det vanliga vita ljuset, vilket som
bekant består av en blandning av alla färgerna
i spektrum. De olika frekvenserna i den modu-
lerade vågen skulle då motsvara spektrets olika
färger
Detta »radiospektrum» är symmetriskt för-
delat på båda sidor om bärvågen, och dess »fär-
ger» ha olika styrka i enlighet med de omstän-
digheter under vilka de bildats. Ett schema-
N:o 4
tiskt diagram av ett sådant radiospektrum
återgives i figur 3. Den tjocka svarta linjen i
mitten representerar där bärvågen, och de vid
moduleringen tillkomna »färgerna», fördelade
symmetriskt på bägge sidor om bärvågen,
åskådliggöras av linjerna 1 (vänster) och 1 (hö-
ger), 2 (vänster) och 2 (höger), 3 (vänster) och
3 (höger) o.s.v.
Om bärvågen moduleras med en endaren ton
kommer den att bestå, av tre vågormed följande
tre frekvenser: bärvågens frekvens, bärvågens
frekvens minus tonens frekvens och bärvågens
frekvens plus tonfrekvensen. Styrkan eller
amplituden hos den vänstra sidovågen (bär-
vågsfrekvensen minus tonfrekvensen) kommer
att bli lika med amplituden hos den högra sido-
vågen (bärvågsfrekvensen plus tonfrekvensen).
Detta illustreras i fig. 3 därigenom att de sido-
linjer som ha samma nummer även givits sam-
ma höjd. Till exempel motsvara de båda lin-
jerna 1 tillsammans med en delav bärvågen en
ton i moduleringen med en frekvens lika med
skillnaden (beräknad i frekvens) mellan bär-
vågen och de båda sidovågorna.
Diagrammet i fig. 3 är såtillvida förenklat,
att det endast innehåller fem sidovågor, varför
moduleringen här endast består av fem olika
rena toner; i praktiken består det ljud som ut-
sändes med hjälp av en modulerad bärvåg i all-
mänhet av ett stort antal toner, åtsadkomna
av alla de grundtoner och övertoner, av vilka
det tal eller den musik, som utsändes, består.
Betydelsen av resonanskurvans form.
Av stor betydelse för den exakta reproduk-
tionen av ljudet är, att alla sidovågorna för-
Fig. 2.
Fig. 3.
RADIO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
