Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 8—9. Elokuu—Syyskuu — Augusti—September - Karaktäristikens betydelse vid val av mottagarerör - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
anodströmmen. AB ett antal volt av gal-
lerspänningen: brantheten uttryckes alltså i
milliampere per volt. Hos röret A 410 motsva-
rar 2 volts gallerspänningsskillnad (AB) 0,8
milliamperes anodströmsändring (BC), varför
detta rörs branthet uppgår till 0,8 : 2 = 0,4
milliampere per volt. Man måste betänka, att
icke blott förstärkningsfaktorn är avgörande
för den effektiva förstärkningen, utan att en
stor branthet är lika viktig. Det gäller att vid
en given gallerspänningsvariation framkalla
största möjliga anodströmsvariation, och ju
större brantheten är, d.v.s. ju större stycket BC
är i förhållande till AB, desto bättre resultat
erhåller man. Man måste alltså icke endast
räkna med förstärkningsfaktorn utan också
med rörens branthet. Så har exempelvis röret
B 406, liksom alla andrör en förhållandevis liten
förstärkningsfaktor (6), däremot en mycket
stor branthet (1,0 milliampere per volt).
Viloström.
Med viloström menar man anodströmmen vid
o volts gallerspänning. Hos B 406 exempelvis
N:o B—9
uppgår viloströmmen vid 120 volts anodspän-
ning till 12 milliampere. Vi skola senare se att
just hos lågfrekvens- och särskilt ändförstär-
karerör en hög viloström är nödvändig.
Negativ gallerspänning.
Hos förstärkarerör måste man söka förhindra
uppkomsten av gallerströmmar, alldenstund
dessa strömmar minska den verksamma anod-
strömmen, varför alltså de anodströmsvariatio-
ner, som man med hänsyn tillrörens egenskaper
skulle vänta sig, icke uppkomma. Följden
härav skulle bliva en förvrängd förstärkning
och oren ton. För att undvika detta måste gall-
ret ständigt hava en negativ potential i förhål-
lande till glödtråden. De negativa elektronerna
komma då icke att gå till gallret och komma
därigenom inga gallerströmmar att uppstå.
Den erforderliga negativa gallerspänningen
är beroende på gallerspänningsvariationens ab-
soluta storlek, alltså av det förstärkningssteg
i vilket röret användes. Den måste nämligen
väljas så, att gallret också vid de största spän-
ningsvariationer som kunna uppkomma allt-
jämt förblir negativt. Om man använder ett
Philips rör B 406 som ändförstärkarerör i det
sista förstärkningssteget, måste man vid en
anodspännnings av 120 volt, påtrycka gallret
en negativ spänning på 7,5 till 9 volt.
Härvid tänker man sig rörets arbetspunkt
på ungefär hälften av karaktäristikens räta del,
enär man därigenom bättre undviker distortion.
Mottagarerör kunna användas för olika funk-
tioner såsom:
A) för högfrekvensförstärkning,
B) som detektor,
C) för lågfrekvensförstärkning,’
D) för andförstärkning.
Å. Högfrekvensförstärkning.
I detta fall skola rören förstärka, de i anten-
nen uppträdande svängningarna och hava alltså
därför endast helt svaga energimängder att be-
arbeta. Alldenstund anodströmsvariationerna
äro små, är en hög viloström icke erforderlig och
behöver ej heller mättningsströmmen, d.v.s. den
max. anodström som glödtråden kan lämna, vara
särskilt hög. För dettaändamål väljer man fram-
för allt ett rör med en hög förstärkningsfaktor.
RADIO
BRUNET KOVAÄÄNINEN
laji Senior
Brunet-kovaäänisten, kuulotorvien ja muuntajien
yksinmyyjä Suomessa
YLEINEN SÄHKÖ OSAKEYHTIÖ
Suomessa
Helsinki Citykäytävä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
