Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 11. Marraskuu — November - O. G.: Radion teoriaa - Th. Düring: Anod- och glödström ur belysningsnätet - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
Magnettisten voimaviivojen ohella säteilee
antennista vielä sähköisiä voimaviivoja (kuva
10), jotka ovat kohtisuorassa edellisiin. Mo*
lemmat vaikuttavat kohtaamaansa antenniin in*
dusioivasti. Kehäantennissa syntyy ainoastaan
magneettisia voimaviivoja.
(Jatk.) O. G.
N:o 11
( Anod* och glödström ur belyss \
\ ningsnätet. J
Av ingenjör Th. Diiring.
Ur Stockholmska Radio hämta vi följande artikel.
Beträffande radioapparaterna förmärkas numera
en stadig strävan mot ett utförande som medför
förenkling i apparatens skötsel och då är det ej
att undra på att man även vänt sig mot battes
rierna, vilka ju ofta nog äro en källa till förtret
och fordra en viss tillsyn. Lika naturligt är att
man som ersättare för batterierna tager den i
snart sagt alla hem förekommande belysningss
stommen.
Vi ha nu att från början skilja på två i prins
cip olika strömarter för belysningsändamäl, näms
ligen likström och växelström. Då förhållandena
gestalta sig enklast om likström förefinnes skall
här först lämnas några anvisningar på hur man
kan tillgodogöra sig denna för såväl anods som
glödström.
Innan vi övergå till några kopplingsanords
ningar måste vi dröja ett slag vid några alls
manna synpunkter på problemet.
Den likström som finnes i belysningsnätet är
icke jämn utan underkastad flera pulsationer. Det
som vid strömmens användning vid en radios
apparat orsakar det största bryderiet äro de
störningar av lågfrekvent natur som äro en följd
av gnistbildning vid generatorernas lameller och
som vid användning ge sig tillkänna som en
ton — den s.k. lamelltonen. Denna ton förs
starkes på grund av sin natur mast i lågfrekvenss
stegen och i allmänhet torde metoden icke kunna
med fördel användas om mer än ett lågfreks
venssteg förefinnes. Vid högfrekvensstegen gör
sig lamelltonen föga märkbar. Vid mycket stor
effekt hos det mottagna ljudet, alltså vid mottags
Kuvat 9 ja 10.
(Kuva 9). Sähköiset (ohuet) ja magnettiset (lihavat)
voimaviivat vastaanottajaan tulleina.
(Kuva 10). Lähettäjän sähköiset (ohuet) ja magnettiset
(lihavat) voimaviivat.
Fig. 1. Principschema.
RADIO
kidevastaanottokojeet, kovapuhujat,
— kuulotorvet ovat maailman kuulut.
Saatavana Sähköliikkeissä ja
SÄHKÖ O. Y. DYNAMO’LTA
Vironk. 7, Helsinki P.40 07.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
