Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 3. Maaliskuu — Mars - B. Freund: Det elektriska fjärrseendets nuvarande ståndpunkt - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
och Perrys idé till användande av endast en en-
da ledningspar. 1 är det objekt, vars bild skall
överföras, 2 avsändarens objektiv, 3 en projek-
tionsskärm på vilken bilden skall återges, 4 en
cell, som är anordnad rörlig i två riktningar.
Den kan dels röras efter skenan 5 i horisontell
riktning och dels följa skenans rörelse upp och
ned, varvid den ena efter den andra av bildens
samtliga punkter kan upptagas. Medelst snö-
rena 6 och 7 vrides nu spegeln 8 vid mottag-
ningsapparaten samtidigt som hela projektions-
apparaten höjes och sänkes så att den på skär-
men 10 kastade ljuspunkten 11rör sig på exakt
samma sätt som cellen 4 Öppningen 12 för
ljuset täckes mer eller mindre medelst en klaff
13, som påverkas av elektromagneten 14. Den-
na elektromagnet styres av cellen 4 genom led-
ningarna 15 och 16 och batteriet 17. Bildpunk-
ten n erhåller på så sätt en ljusstyrka, som
varierar på samma sätt som motsvarande punkt
på det överförda objektet.
Den i denna figur återgivna anordningen ut-
gör naturligtvis endast ett principschema. För
N:o 3
en praktisk utföring måste långt snabbare ver-
kande inrättningar komma till användning och
givetvis en lämpligare synkroniseringsmeka-
nism än de två snörena. De fordringar, som
måste ställas på apparaturens olika delar, äro
utomordentligt höga. Såväl upptagning som
återgivning av bildens samtliga element får ske
inom mindre än 1
/10 sekund.
Svårigheterna att åstadkomma denna oer-
hörda hastighet voro av flera slag. Att sönder-
dela och åter hopsätta bilden visade sig möjligt
på flera olika sätt medelst roterande spegel- eller
linssystem o. dyl. Att överföra ljusimpulser till
elektriska impulser och dessa åter till ljusimpul-
ser med den erforderliga hastigheten stötte där-
emot på svårigheter. De motoder, som försök-
tes, voro dessutom så okänsliga att de ej kunde
omsättas i praktiken. Man återvände då, i bör-
jan av 1900-talet,till användande av ett flertal
celler, som skulle kunna fungera med mindre
hastighet, och fick på så sätt anordningar till-
hörande den förut nämnda tredje gruppen.
Men ej heller för dessa, som fordrade c:a iooo
bildpunkter pr cell och sekund, voro de tillgäng-
liga hjälpmedlen tillfyllest.
Emellertid utvecklade Elster och Geitel den
ljuselektriska gascellen, som till skillnad från
de tidigare använda selencellerna var praktiskt
taget absolut tröghetsfri. 1906 använde Rosing
denna cell för en apparat, som tillhörde den
ovan nämnda andra gruppen, och som för bil-
dens uppdelning använde ett system av rote-
rande spegelprismor.
Fig. 7ärett schema över denna apparat. 1 är
det föremål, vars bild skall överföras, 2 ett ob-
jektiv, som kastar bilden på skärmen 3, men
ljusstrålarna passera på vägen dit spegelpris-
morna 4 och 5. Genom den lilla öppningen 6 nå
strålarna cellen 7.
Genom en hastigrotation av prismorna 4flyt-
tas en bildlinje hastigt över öppningen 6 medan
den långsammare roterande prisman 5 succes-
sivt flyttar uppifrån och nedåt, så att samtliga
bildpunkter, den ena efter den andra träffa cel-
len 7.
På mottagaresidan skulle så bilden åter hop-
sättas på liknande sätt med hjälp av en även-
ledes tröghetsfritt arbetande ljuskälla.
Uppslaget kunde emellertid ej genomföras
därför att den ljuselektriska gascellen lämnade
RADIO
O.Y. OJALAN
SÄHKÖLIIKE A.B.
MIKONK. 13. PUH. 5285
Puuvillalla, Silkillä ja
Emalilla eriste ttyjä
DYNAMOLANKOJA
varastosta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
