Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Något om vågrörelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vågorna på vattenytan kunna vara olika stora. Kas-
tar man en stor sten i vattnet, bli: vaägorna storrterand
om man kastar en liten. sten. Olikheten "hos vägorna
avser både höjden på ”bergen”, d. v. s. upphöjningarna,
och avståndet mellan ett ”vågberg” och det, som följer
närmast därefter.
Detta avstånd mellan översta toppen på ett vågberg
och till översta toppen på det närmast följande våg-
berget kallar man för våglängden, och det är lätt att
inse, att detta avstånd är lika stort som avståndet mel-
>—> ET Sön vägberg
(NGSI
7 vägdal EZ
Vatten EEG
lan understa "djupet i på en vagdal och det understa
djupet på den närmast därpå följande vågdalen; även
detta senare avstånd är således lika med våglängden.
ok
När vi längre fram få se huru det gar ul, da man
i fadio telefönerar och telegtaterar utan träd, skola
vi finna, att man använder sig av ett slags vågor, s. k.
radiovågor, som mycket likna de här omtalade, fastän
det ’då ej är fråga om. vågor i vatten. För att kunna
förstå huru radiovågorna verka, har man dock stor
nytta av att jämföra dem "med vågorna i vattnet, och
det är därför vi här börjat med att tala om dessa.
.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
