Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Vågor i luften. Ljudet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hel orkester spelar, och i själva verket är varje ljud,
både musik, tal och annat, sammansatt av en mängd
olika toner. Örat kan visserligen inte urskilja de olika
tonerna var för sig, men det har lärt att känna igen
de olika sammansättningarna av toner, och därför är
det möjligt att urskilja de olika ljuden och kalla dem
an musik, och än tal, samt i det senare urskilja de spe-
ciella sammansättningar som motsvara ord och bok-
stäver.
När ljud alstras, sker detta genom att något före-
mål befinner sig i svängande eller ”darrande” rörelse.
En fiolsträng t. ex., som strykes med stråken, kommer
därvid i hastiga svängningar. Man kan se att strän-
gen svänger, ehuru man icke kan räkna antalet Sväng-
ningar pr sekund. Strängen ”knuffar” nu till luften i
sin närhet, så även denna kommer i svängningar; dessa
meddela sig till de därpå närmast liggande luftlagren
så att svängningarna i form av ljudvågor sprida .sig i
allt vidare kretsar på ungefärligen samma sätt som vat-
tenvågorna omkring stenen, som vi i det föregående
tänkt oss kastad i vattnet.
Även andra föremål, t. ex. tunna spända hinnor,
kunna fås att svänga så att de därvid utsända ljud-
vågor. Detta använder man sig av i den vanliga te-
lefonen, ävensom i radio, något som vi närmare skola
tala om längre fram.
Om åter en tunn spänd hinna träffas av ljudvågor,
så kommer den genom dessas inverkan i svängningar
av samma slag som de, vilka utföras av luftlagren i
ljudvågen, d. v. s. med lika många svängningar 1 se-
kunden. De svängande luftlagren ”knuffa” då till hin-
TI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
