Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Elektriciteten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blir tillräckligt stor; ibland hoppar gnistan ned till jor-
den, och detta kallas att åskan slår ned.
När ett föremål är positivt laddat, säger man att
dess spänning är positiv och betecknar densamma nied
tecknet + (plus), och när det är negativt laddat säger
man att spänningen är negativ och betecknar densam-
ma med tecknet — (minus). Är däremot föremålet
oelektriskt, så säger man att spänningen. är o (noll).
Dessa beteckningar ha sin motsvarighet i det sätt,
Vaärpa VIL ex. uppmäta temperaturer. Om tempera-
turen i ett rum står ovanför fryspunkten, som beteck-
nas med noll, så säga vi att det är ett visst antal gra-
der varmt, och beteckna dessa grader med tecknet +;
står temperaturen däremot under fryspunkten, så säga
vi att det är ett visst antal grader kallt, och beteckna
där egradtalet, med tecknet. — .. Orm. vi såsom exempel
ta, att en termometer visar 10 grader över noll, så
saga vi alltså att det är ro grader varmt eler + 10
grader; visar termometern däremot t. ex. 8 grader un-
der noll, säga vi att det är & grader kallt, vilket vi då
beteckna med — 8 grader.
Det råder nu ganska stor likhet mellan temperaturer
och elektriska spänningar, och man kan ofta ha nytta
av att jämföra dem med warandra för att kunna för
stå sammanhanget.
Om man sticker en Järnstång i elden, så att dess ena
ända upphettas, så skall man snart finna, att även den
andra ändan utanför elden blir upphettad. Värmet
ledes därvid från den heta och till den kalla ändan.
På samma sätt förhåller det sig med elektriciteten.
Om man nämligen förbinder ett laddat föremål med
16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>