Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Radiotelefonering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPERRn
RER
ES dee
20 SEEN SK SAR EE RR RS md
här beskrivna överföringen 1 den luft, som omger hör-
telefonen, eller med andra ord, samma ljud, som alstras
framför mikrofonen på avsändningsstationen, höres
också + luren på mottagningssidan.
I fig. 15 ha vi schematiskt framställt avsändnings-
apparaten. dvasom förut ha: vi da de båda kulorna 14
och P med tillhörande ledningstrådar, utgörande av-
sändningsantennerna, samt den spiralformiga spolen N.
I den ena antennledningstråden ha vi inkopplat mikro-
fonen M, för att medelst densamma erhålla de önskade
förändringarna hos’de elektriska svängningarna i takt
med ljudvågorna. Medelst ledningstrådarna AB och
CD. är inkopplad den apparat. F,, medelst vilken: vi
tänka oss de elektriska svängningarna alstrade; enligt
vad vi ovan antagit, skulle detta på något sätt ske,
genom att i apparaten FE; urladdades en enda lång gmsta
utan något uppehåll.
Apparaten E, som således alstrar de ursprungligen
till sin styrka oförändrade svängningarna (vilkas styrka
sedan mikrofonen förändrar), kan vara inrättad på
många olika sätt. Vi, ha här ovan talat om att den
skulle verka förmedelst en enda lång oavbruten gnista.
Detta ha vi tagit som exempel för att förstå saken,
men i själva verket kallar man ju en oavbruten urladd-
ning mellan ett par poler för gnista, utan en sådan ur-
laddning har fått namnet ljusbåge. (En sådan urladd-
ning äger t. ex rum mellan de båda spetsarna i en s. k.
båglampa). Man kan nu på ett sådant sätt inkoppla
en ljusbåge, att den verkar på just det sätt, vi här tänkt
oss att vår ”långa oavbrutna” gnista skulle verka,
d. v. s. så att densamma alstrar elektriska svängningar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
