Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
Endast Elena Pavlovna tycktes icke märka
något af hvad som försiggick omkring henne, utan
bemödade sig enligt sin vana att förlika och
sammanföra alla.
Det dröjde icke länge, förrän den stridslystna
stämning, som nu herskade på Palibino, också gjorde
sin verkan på den trettonåriga Tanja. Guvernanten
hade alltid sökt inskränka hennes umgänge med
Anjuta, men nu var det, som om hon med all makt
velat skydda sin elev för »nihilistskan» som för en
pestsmittad. Så mycket hon kunde, hindrade hon
de båda systrarna att vara allena tillsammans och
betraktade som en förbrytelse hvarje Tanjas försök
att rymma ur skolrummet dit upp till de stora.
Denna guvernantens vaksamma uppsikt
förargade Tanja på det högsta. Hon hade en känsla af,
att det hos Anjuta börjat spira upp några alldeles nya,
märkvärdiga intressen, och hon ville förskräckligt
gärna veta, hvad det var fråga om. Nästan för hvar
gång som hon oväntadt kom inspringande i Anjutas
rum, öfverraskade hon denna sittande vid
skrifbordet, sysselsatt med att skrifva. Tanja försökte
vid ett par tillfällen få reda på, hvad det var hon
skref, men som Anjuta redan mer än en gång
blifvit uppläxad af guvernanten, därför att hon icke
endast själf afvek från den rätta vägen, utan äfven
ville locka systern därifrån, så körde hon alltid
bort Tanja af fruktan för nya förebråelser. »Ack,
var snäll och gå din väg! Rätt som det är, kommer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>