Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förekommande ämnen vid första påseende, eller har
han vissa medel hvarigenom han lärer känna
dem. Han kan urskilja de skadelige från de
nyttige, och genom försiktigt anstälte försök
utröna hvad han icke redan vet. Han känner
naturens hushållning, och vet hvad konsten til
dess förvärrande eller förbättrande kan bidraga.
Han vet hvaräst hvart ock et bör sökas, dess
egenskaper, skötsel, nytta och skada. Blotta
utseendet af et aldeles främmande ting, ger
honom ofta anledning til osvikeliga slutsatser. Han
allena kan besvara, den, merendels med
förakt, framsatte frågan Hvartil duger det?
Nog härom. Jag tror mig någorlunda efter
tid och tilfälle visat nödvändigheten af
Natural-Historien. Wi få nu se hvarföre den hälst i
yngre åren bör läras.
En ung vidja böjes lätt huru man behagar,
och om icke den böjande handen är för
våldsam, afbrytes den icke; en äldre gren står
mera mot, och är i fara at brista; en gammal
stam låter icke böja sig, utan behåller den
ställning han fådt. Så är det äfven med människan
i dess åldrar. En yngling har man lättare at
öfvertyga om sina skyldigheter än en äldre,
hos hvilken vana och fördomar fådt rota sig,
och en yngling som blifvit fullkomligen
öfvervunnen om nyttan och ändamålet, arbetar med
så mycket större frihet som inga bekymmer om
utkomst och fortkomst förstöra dess planer.
Wighet at söka Naturalier har han och känner
innom sig när han funnit något nytt, en glädie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
