Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [4]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dumt med mig själv! Mod! O, yngling! sade jag
till den sjuka delen av min psyke.
Jag kom till en grind — eller rättare tre grindar,
en i mitten och två på sidorna. Grindstolparna
voro murade och stodo vita mot mörkret bakom
dem. Det hela var vackert och jag stannade och
beundrade.
Tass-tass-tass, lät det plötsligt och jag tyckte
mig se skuggor av något rusa ut genom vänstra
grinden.
Tass-tass-tass — det fortsatte — och jag tyckte
mig se något annat än skuggor — men jag
stramade upp mig igen, gick in genom vänstra grinden
och fortsatte allén uppåt. Vid dess ända låg slottet.
Nu vill jag bara framhålla, att jag är fullkomligt
frisk. Kanske har jag arbetat litet för mycket med
en bok som måste vara färdig till sommaren. Det
är dumt att arbeta för mycket. Jag vill bara knoga
på så mycket att jag kan resa till Barcelona i första
klass, bo där några dar och sedan resa hem igen
för att börja med nästa bok. Ty människans
uppgift är arbete. Nu skulle jag ganska lätt kunna
gå på biblioteket och skaffa mig alla existerande
arbeten om Barcelona och med hjälp av kartor dyka
ner i stadens gränder och skriva en detektivroman
som skulle bräcka alla andra. Men jag vill hålla
mig till sanningen. Jag kommer att hålla mig till
den allt framgent. Fast den där lilla frun ombord
var ett nummer. Hoppas att hon mår bra och att
hennes man mår ännu bättre just nu.
Man påstår att det är underligt med kvinnor.
Vilken idioti! Man påstår att kvinnor äro ologiska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
