Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [7]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nedifrån och ända upp till nacken. Så är åtminstone
det gjort! Ett arbete är besparat Ränningehus’
osälla andar.
Jag lägger mig, släcker ljuset och börjar för
omväxlings skull försöka sätta mig in i detta:
att dö.
Antag att jag skulle dö i natt. Det skulle bli
en masSa besvär för min värd, telefonering och
telegrafering, och familjen skulle komma och gråta
och undra hur den skulle kunna reda ut alla
komplikationer som bleve en följd av mitt frånfälle.
Dödsannonsen skulle formuleras med lagom
avstånd från evangeliskt-lutherska lärans
uttrycksmedel, kista skulle beställas och jag skulle
polletteras till Uppsala, ty jag vill ligga bland gamla
studentkamrater i Östgöta nationsgrav. Jag vill
inte ligga på Väddö kyrkogård bland obekanta
lantmän i fukt och otrevnad. Ty det fuktar
verkligen där. Under min livstid har jag inte varit
rädd för fuktighet, men den har varit av ett helt
annat slag. Inte kan det väl möta något hinder
för en hedersledamot av Östgöta och Smålands
nationer att få bli begravd bland gamla pampar
som älskade att vara studenter och kunde sitt latin?
Troligen icke!
Nå — och så skulle jag begravas och åtskilliga
av mina vänner skulle vara med och verkligen
sakna mig och tycka att det är underligt och
vansinnigt att jag inte står ibland dem och sjunger
Stilla skuggor och Integer vitæ. Ty ingen av dem
hade kunnat tro att jag skulle dö så där plötsligt.
Och efter begravningen skulle var och en resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
