Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [10]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genialitet. Jag går in med mitt ljus i Heidenstams
rum och möts av samma iskyla som där nere i
trappan. Men ljuset slocknar inte och jag tar ut
med mig käppen med guldknappen och smeker
den medan jag läser om skalderna på Tegnérs tid.
Det är ungefär som om jag skulle sitta med Erik
Axel Karlfeldt en kväll just nu och tala om
nutidens skalder. Fast Karlfeldt skulle uttrycka sig
justare och mera diskret.
Nu händer det. Jag är sjuk och behöver vård
av hundra läkare och tusen systrar.
Mitt inne i brevet — jag läser andlöst —
öppnas dörren till Heidenstams rum och steg höras.
En skugga med källa i mitt enkla ljus går på
väggen framför mig. Jag hör fasta, litet tunga
steg som av en äldre herre. Jag reser mig "upp
och skriker: Ναι μα Δια! «/Det är vid djävulen
Tegnérs skugga, som jag sett hans profilporträtt vara
beskaffat i den samling konterfej av honom som
finns i biblioteket. Jag blev inte rädd — jag för»
säkrar det. Det lockiga håret, hans klassiska näsa,
hans krage och röck — allt var Tegnér. Jag
ropade: — Tegnér! — och i samma ögonblick var
synen försvunnen. Men jag hann fixera hans bild
i min själ. Mest liknade han det porträtt som
troligen år 1838 gjordes av Wendela Hebbes syster,
fru Malin Sköldberg, inom parentes mormor till
min hustru. Men jag såg hans underläpp större,
sinnligare. Möjligen har han inför Malin
Sköldberg i känslan av att sitta modell dragit in
underläppen omedvetet. I alla händelser är detta
porträtt av Tegnér, reproducerat i Signe Hebbes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
