Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
-
XII. Ett sällskapsspektakel på snickarns vind. — Tyska kyrkan brinner. — En annan stor eldsvåda. — Vi mista vår pappa. — Jag slutar skolan och kommer i »tandläkarlära»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
examen. Han förstod att taga oss allihop, den mannen. Min
äldre bror intalade han genast att vara honom behjälplig och
hans övertalningsförmåga räckte även till för att omskapa min
framtid, jag skulle också uppläras i tandläkeriet och hans
förslag var, att jag omedelbart skulle sluta skolan och inträda på
hans »ateljé». Lönen skulle bli stor. Hur stor kom han sig
dock aldrig för att uttala.
Jag slutade också skolan och tog farväl av lärare och
kamrater. Icke utan en viss smärta. Visst hade skolan i många
fall något fruktansvärt skräckinjagande med sig. Visst
straffades även den obetydligaste förseelse hårt och hänsynslöst och
nog hade disciplinen det med sig, att man mången gång höll
på att »springa andan ur bröstet» på sig för att t. ex. komma
i rätt tid om morgnarna, ty en minut försent kunde betyda
både strängt straff och offentlig nesa, men det fanns
godhjärtade lärarkrafter, som försökte vinna de unga. Vad som dock
gjorde skoltiden ljus och vad som kom en att glömma
godtycket och kitsligheten från visst lärarhåll, det var det goda
kamratskapet i gamla dagars skolor. Inom Klara sammanslöt sig
det år jag avgick en intimare krets under namnet Klara
skolförening. Det var mig en glädje att, sedan jag hunnit skaffa
mig ett ett någorlunda bekant namn, bli kallad att biträda inom
föreningen som uppläsare. Vid ett senare tillfälle samlades
gamla klarister, av vilka flertalet nu äro män med i samhället
bekanta namn, för att bilda en förening som fortsättning av
gamla Klara skolförening. Det var 1889, tio år efter det
undertecknad slutade skolan, och föreningens medlemmar skulle,
bestämdes det, samlas vart femte år samt kallas 1889-orna. Det
blev tyvärr endast detta första sammanträde, men, antingen vi
samlas i en förening eller ej, är det med glada minnen och
varmt handslag undertecknad möter gamla skolkamrater.
Kanhända att det ofta hårda lärartrycket kom oss pojkar att
hjärtligare sluta oss till varandra, i så fall må man välsigna de
gamla »slagmaskinerna» inom lärarkåren, men också endast
av den anledningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
