Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
-
XIV. Minnen från lästiden. — Vega anländer till Stockholm. — Den vackraste eklärering, man bestått huvudstaden. — Djurgårdsteatern sommaren 1880. — Ett trevligt uppdrag för en teatertokig pojke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kanske borde. Samma dag som skriftermålet ägde rum, den 24
april 1880, anlände nämligen Vega till Stockholm efter den
ärorika färden kring Asien och Europa. Hela Stockholm gick
som i en feber och det talades inte om annat än de makalösa
anordningar, man gjort för att mottaga forskarna Adolf
Nordenskiöld och kapten Louis Palander samt deras käcka
medhjälpare.
Vi pojkar hade naturligtvis länge följt med alla
förberedelser. Vi hade sett den jättehöga bron från Skeppsbrokajen
upp till Logården byggas och noga iakttagit hur de bägge
höga bropelarna, liksom bron i sin helhet, beklätts med
marschaller. I Strömmen hade man förtöjt stora flottar, för att
där avbränna fyrverkeri, varjämte Drottninggatan, som
Nordenskiöld skulle åka hem — han bodde i dåvarande
Vetenskapsakademien — under flera dagar smyckats med flagg- och
granrisdekorationer.
Hela Stockholm var, som sagts, i feber, och man förstår
att vi läspojkar hade våra tankar riktade mera på
festligheterna ute än på det kyrkliga allvaret, vilket allt torde vara
oss förlåtet.
Effer skriftermålet skyndade man att se förberedelserna
till Vegafesten och så att välja sig en lämplig utsiktsplats för
åskådandet av själva mottagandet på kvällen.
Och marschallerna tändes, ramper runt hela slottsfasaden
flammade upp och mitt på slottsfasaden mot Strömmen lyste
ett väldigt namnskiffer. Telegrafverkets hus vid Skeppsbron
var eklärerat, det även. Hotell Rydberg och palatsen på Gustav
Adolfs torg strålade i eld, allt var som en saga av ljus. Ja,
man kan utan överdrift säga, att maken till eklärering sedan
aldrig skådats i huvudstaden. Man behöver endast tänka på
den flammande eldbron upp till slottet, för att fatta det
bländande, det överraskande i fråga om arrangemangen.
Så flammade det då till från Telegrafverkets hus. En
strålkastare, jag vill tro den första vi sett i Stockholm, riktades
ut mot segelleden.
Vega kom!
Sakta, majestätiskt, följt av hundratals lustbåtar, de där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
