Rännstensungar och storborgare / 178 (1924) Author: Emil Norlander Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida -
XXIV. En kostlig premiär på gamla Folkan med en ursinnig artillerist som hjälte. — Om hur »O, Charlotta, Charlotta, Charlotta» föddes. — Om en revy som det var svårt ta' döden på.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

regerades av den glada
duon August Warberg
och Emil Strömberg.

Fru Emma Ekström-Meissner i nyårsrevyn 1894.

Den revyn hette »I
slumpens värld», men
gick endast, trots den
hade »Mikadon» som
förpjäs, halva januari
samt kallades på den
grund — »I stumpens
värld».

1894 hade jag i så
fall större lycka på
samma scen. Då hette
revyn »I ballong», och
särskilt slog det året en
grilljannig
Stockholmstyp mycket an,
spelad av tenoren Alfred
Klinger (död 1 januari
1907). Men även en
typ, vilken framställde
en Oprisgäst, som varit
med vid plundringen,
när Operakällaren
stängdes, senterades
högt och rent. Han
hade alla fickor fyllda med restaurangens servis samt sade sig
ha två lagerträd utanför scenen.

Bland uppträdande i den revyen kunna vi nämna fröken
Emma Ekström (nu fru Meissner) som briljant dansade
den då nya serpentindansen samt fröken Thulin, vår
sedermera så avgudade operadiva Anna Oscár.

Nu följde den ena revyframgången den andra, och som det
naturligtvis inte är meningen att här räkna upp dem — det
kan måhända bli ett kapitel eller en liten bok för sig — ägna
vi i stället en motgång några ord, emedan den visar, att det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>